Månad: februari 2006

Gaymaffian

Jag tror jag ska börja kalla donnorna här intill för den finlandssvenska gaymaffian. De är hemskt roliga.
Både Gucci och P kom över igår och så blev det taxi till Connection och dans, dans, dans.
Jag har fått höra (av mr X) att jag har en “jävla attityd” och att “din terapeut gjorde inte något bra jobb”. Jag tycker hon gjorde ett utmärkt jobb för annars hade jag inte suttit här idag.
Igår fick jag höra för fjärde gången på en månad att jag har gått upp i vikt. Alltid med tillägget; “men det klär dig, du var för smal förut”. Och varje gång har jag skällt ut dem efter noter. Vad är det för fel på folk? MAN SÄGER INTE TILL NÅGON ATT HAN/HON HAR GÅTT UPP I VIKT! PUNKT. Det kan vara en svag punkt. För fjärde gången har jag nu upprepat mitt mantra; “men tänk på att jag äter antidepressiva och tänk om vikten är min svaga punkt och jag nu går hem och hänger mig, hur skulle du känna då?”
Jag har fått en drink uppkallad efter mig. Den innehåller väldigt mycket sprit och lime och en massa annat. Så går du på Connection går du fram till Lena i bar nummer ett och beställer en “Kim”. 78 kronor kostar den. Jag är dyr.

Bubbla

Ibland lever man som i en bubbla. Som idag; instängd i hemmet bakom neddragna persienner, avslagen mobiltelefon och jag har inte ens läst dagens tidningar. Sedan slog jag på TV:n för första gången på evigheter för att se Six Feet Under och då fick jag se en extra lång nyhetssändning istället. Hade ingen aning om attentatet i Beirut, så nu ska jag se sena Rapport för att uppdatera mig själv.
Men all denna flaggbränning?! Och dessa män med enorma vapen på gatorna! Väx upp.

Fin taxichaufför

Igår åkte jag taxi med en chaufför från Irak. Han var hemskt trevlig men hittade inte så bra i mina trakter. Då kom vi in på var han bodde och han berättade om sin familj osv. Sedan frågade han om jag hade familj. “Nej, jag är singel och homo”, svarade jag. När jag klev av sa han “hoppas du hittar nån trevlig att bilda familj med”. Det är sånt som gör mig tårögd. Jag är en mes på det området. Blir lätt rörd.

Sot

Måste ju berätta. Som mina trogna läsare vet så drömmer jag ju (tack vare Zoloft) väldigt mycket och väldigt klart. Ibland vet jag inte vad som är dröm och vad som är verklighet. Som den där gången när jag trodde att jag talat i telefon med flera personer som sedan såg helt frågande ut när jag tog upp ämnet vi “talat om”.
Nytt exempel idag; skulle ju få sotarbesök i måndags och det brukar ju sägas att “vi kommer mellan 07 och 13″. Och då brukar de komma 13:15 ungefär. Men i måndags minsann hade de kommit före 09 för då hade de varit och plingat på men jag var inte hemma för jag kom ju hem vid 09 nån gång (ta mig tusan). Hittade en lapp som sa att de skulle komma på fredag (idag) mellan 07 och 13. Jag ställde alltså klockan på 07 och klädde på mig och lade mig igen för att bara kunna hoppa upp och öppna när det ringde på dörren. Men så idag var jag helt säker på att jag gått upp, hittat en ny lapp på hallgolvet som sa att de varit och ringt på och att jag skulle ringa ett nummer. Så låg jag och slappade (febrig) vid 11 då det plötsligt ringde på dörren. Två sura karlar sa; “sotarna” och jag sa; “men var ni inte här i morse?”. De svarade inte ens utan gjorde sitt jobb och gick. Sedan började jag leta efter den där lappen jag fått idag. Men den finns ingenstans i mitt hem. Alltså måste jag ha drömt igen. Och jag som just tänkte ringa min hyresvärd och säga att; “de där sotarna var verkligen otrevliga”. I själva verket måste de ha trott att jag var otrevlig och kanske trodde att jag sa; “kunde ni inte ha kommit i morse?”. Det är sånt som “bara händer Kim och RÅ”.
Vilket långt och ointressant inlägg det här blev, men det kommer nog inga fler idag för nu ska jag få besök. Ciao.