Hade en väldigt trevlig första kväll på Pride.
Sprang på Österrike-B, Aronson (som tycker att jag är “söt och rolig“), Jonaz, Jennie (”Ska du inte gå in i parken?” “Nej, jag ska se Madonna i Rom” “Fan också”) och några till.
Härligt att umgås med MM. Förr i tiden var vi som Lili & Susie men numera jobbar vi alltid om varandra. Jag blev lite rörd när hans sambo, ML, dök upp. Han hade varit bortrest och de hånglade vilt. MM:s vänner kom ihåg mig för en gångs skull. De kom inte ihåg mitt namn men de visste att vi hade träffats förr.
Annars var det sig likt; krimskrams, politiska partier, butchiga flator med hysteriska frisyrer, fjolliga ynglingar från landsbygden, Shirley Clamp, stiliga karlar osv.
Lill-Babs var väl trevlig men jag har aldrig förstått hennes “storhet”.
Är på jobbet nu, fast bara halva dagen, och sitter vid den lååångsamma datorn. Det tar en evighet att öppna en sida. Har en arbetsblogg (jättehemlig) (bara för att jag måste). Den är full av crap. Dagens inlägg heter Italians do it better. Vad vet väl jag, liksom. Jag är sur för att jag tog med mig fel nycklar. Kommer inte åt mina havregryn – ingen frukost.
Ikväll är det äntligen schlagerkväll i Pridepark. Mihai Traistariu (”Tornero”) kommer. Lordi kommer ej (upptagna). Kikki kommer säkert. Det är spännande. Lite som julafton.
Etikett: vänner
En onsdag i mitt liv
Idag har jag;
– hämtat ut mina glasögon (igen)
– varit på jobbet och pusslat ihop arbetstider som funkar med mina studier
– lunchat med Gucci (I love you, darling) (hade glömt hur trivsamt det är att äta lunch och småskvallra i en halvtimme)
Min “healare” ringde och ställde en intim fråga. “Ja, det stämmer, är det healingen det beror på, wow”, sa jag.
För övrigt mår jag tusen gånger bättre än igår. Bror och mor ringde och undrade hur det stod till egentligen och min vän R kastade sten på mitt vardagsrumsfönster igår kväll då jag hade stängt av mobilen (har ingen fast telefon, det ringde ju aldrig på den ändå).
Kamrater
Tänkte på en sak ikväll; hur tacksam jag är över mina vänner. Vissa träffar jag jätteofta, andra väldans sällan. Jag har (byter ut samtliga namn) Jompa – som är världens bäste heterokille – en sådan man önskar att ens syster ska gifta sig med – Gittan, som är en gammal knarkarrockare som är världens bästa kvinna, Brittis som är gift med Karl-Gunnar (de var ihop i typ 11 år och gifte sig häromåret under en finsk-indisk ceremoni som fick mig att böla i dagar och de är båda runt 30), Prashittra, som är ihop – och på väg att bygga hus – med Frederico, Krystyna som är fin, Vanessa som har världens största bröst och skratt, Deodora, som bara är sitt vanliga roliga jag, Nicke som sedan fem år tillbaka är ihop och bor med Micke – båda underbara . Man tar så mycket för givet men jag tar inte mina vänner för givna – när jag växte upp hade jag noll kamrater. Love to you all.
I love Söder
Var en sväng vid Medborgarplatsen med Sebbe för att spendera en dötimme med gode vännen R. Söder är definitivt min favoritstadsdel. Vi satt i en park och småpratade och tittade på människorna som var ovanligt vackra och individuella just idag.
En ärtig tjej kom fram och ville gosa med “vår” hund. De flesta tar jämt förgivet att jag och R är ett par, men se så är det inte. Längre.
Tråkigaste stadsdelen måste vara Kungsholmen; så avlägsen och intetsägande på något vis.