Lycka ar

Hej igen.
Jag tankte bara tala lite om det har med lycka.
Just nu sa ar jag ju sa dar lycklig igen. Fatta att jag sitter i bara smabyxorna pa balkongen och lyssnar pa, inte bara pa detta mini-New Yorks ljuva sus och dus, utan aven Dana International pa lagom hog volym. Det, mina vanner, ar lycka. Att jag dessutom nyss at en smarrig sallad (de ar sa goda har nere – man bokstavligen kanner hur kroppen suger at sig alla narproducerade, nyttiga vitaminer och mineraler) och just korkade upp favoritvinet gor ju inte saken samre.

Ex-maken har lamnat mig ensam – kanske av sakerhetsskal, da han har en ny man i sitt liv. Let’s face it – jag ar ganska oemotstandig nar jag lagger manken till.

Klart jag saknar Sebbe, men Hundvakten halsar att de har det bra dar hemma. (Tusen tack till Hundvakten som inte bara tar hand om min hund, utan dessutom bor i min eleganta bostad – vilket ju i och for sig kan ses som ett privilegium). Naturligtvis hann jag beratta for damen pa flyget om min hund. 🙂 Och nyss nar jag var ute och handlade sa sag jag en avlagsen slakting till Sebbe – bara fem ganger sa harig och jag undrar lite hur den hunden star ut i varmen. Han/hon pinnade dock pa bra pa gatan, sa jag antar att aven hundar vanjer sig.

Och ja, ex-maken Y ar sig lik; vacker, smart, omtanksam och rolig. Det ar inte manga ex jag valt att fortsatta halla kontakten med, men Y ar en av dem (tva).

Min vy fran balkongen just nu.


”Hemgatan” nyss nar jag var ute och handlade.

Avslutningsvis lyssnar vi pa stadens egen Dana International.

Nu ar jag har pa riktigt


Shalom!
Jo, forstar ni… Nu ar det sa att jag sitter i ex-makens kok och knapprar pa tangenterna pa detta supertokiga tangentbord dar valdigt fa knappar sitter dar de borde…
Flighten gick bra och inga askmoln syntes till. Lyckades kallprata med en 59-arig kvinna i ett par timmar (vilket ar en evighet nar det handlar om mig) och sa vips var vi framme.
Manga fragor i tullen som vanligt. ”Nej, jag har inte besokt nagot arabiskt land pa sistone.” ”Nej, jag har inte for avsikt att besoka det palestinska territoriet den har gangen heller.”
”Vad ska du gora i Israel?” ”Jag ska semestra plus traffa vanner.”
”Vad ar det for vanner?”
Jag hivade upp min lista med namn + nummer till tio av mina isravanner (som jag senare upptackte att hon beholl… (listan alltsa…) Jag som alltid har en lapp med viktiga nummer, i fall mobilen skulle braka samman).
Darefter valkomnades jag aterigen in i det heliga landet.
I 31-gradig varme gick jag mot taxikon och meddelade att jag ville till den-och-den-gatan.
Klev ur tjugo minuter senare och snart saktade en bil ner. Darinne satt nagon med varldens bredaste leende. Ja, det var ex-maken som kom hem fran jobbet for att slappa in mig. Och har ar jag nu.
Nu vantar dusch och darefter ilar jag ner och handlar mitt favoritvin (som jag ej smakat pa ett ar!)

Måndag

h&m tel avivJag är fortsatt hårt sponsrad. (Spot the difference…)
Åh, det där askmolnet (webbkamera) är allt jag kan tänka på just nu.
FÖRSVINN!
Onsdagens date, inplanerad sedan en månad tillbaka, är inställd. Grabben sitter fast på andra sidan jorden. (Jahapp, så går det när Kimman ska komma till… eller åtminstone få komma i närheten av en annan människa.)
FÖRSVINN!
Hoppas ordningen snart är återställd.
Fyra dagar till semestern…

Fokusera!

Nu när vi (inte bara jag alltså) känner oss lite låga och ”på gränsen” så ska vi fokusera på bra saker. I tid och otid ska vi slänga fram sådant vi ser fram emot.
Dags att byta skrivbordsbild till något riktigt uppiggande!
Från det här konstverket…

…Till denna bild. Mer om den nedan.


Jo, en vacker eftermiddag var det. 30 grader och skugga. Jag kände mig stiligare än på mycket länge där jag vandrade längs stadens gator. Jag hade shoppat en massa härlig musik och en eller två tjusiga t-shirts. Nu slog jag mig ner på en uteservering och beställde in en Goldstar. Jag sippade på den och glodde på de vackra människorna som strosade förbi. Alldeles ensam satt jag där och jag hade inga måsten på flera dagar. Jag smålog mot människor som log tillbaka (istället för att se mig som ett freak). Allvarligt talat – det finns inte mycket som slår just detta: att sitta ensam och glo. Älskar det.
39 dagar kvar tills jag gör det igen!
Hoppas att ni alla, stackars satar, har något att se fram emot i dessa dystra tider!