Jag har plockat fram jätteboan. Jag har lekt den gyllene leken med ett plaströr. Jag fick därefter äntligen ta min första tablett. Nu ska jag med mitt gyllene rör i väskan återigen resa tvärs över stan till laboratoriet…
Hur gick det på läkarundersökningen, kanske ni undrar.
Jag vet inte.
Jag berättade om mina besvär, jag strippade och jag visade upp mig (både in- och utsida). Jag låg på en brits på både rygg och sida. Jag hade händer här och där och fingrar i och utanför min kropp.
”Jag känner ingen cancer”, sa min nya husläkare. ”Jag skriver ut antibiotika och så ringer jag dig om en vecka”.
Jahapp.
Vi säger så.
Igår fick vi besök igen; min vän Tysken kom över med hundarna och sin nye tolvårige ”son”. Kanske kan jag få intervjua honom om detta nån gång. Det var hur som helst spännande att hjälpa en tolvårig nyinvandrad tysk gosse med läxorna.
Fick som vanligt inga bra bilder på det fantastiskt livliga, hemtrevliga scenario som utspelade sig, men jag gjorde mitt bästa.
Nu sitter jag på jobbet och hinkar kaffe och fick just en läkartid. Jag tror att man som man behöver säga ett visst magiskt ord för att sjuksköterskan i luren ska säga ”då är det bäst att vi tar en titt på dig!” i ett tonläge som låter ungefär som ”nu, idag, omedelbart!”
Kvinnor har helt säkert ett helt annat magiskt ord.
Nåväl. Jag ska iväg på undersökning om ett par timmar.
Här ser vi en människokropp (jag vill inte fläka fram en lättklädd bild eftersom vi redan drunknar i nakenbilder). Det svarta är smärta; som ni ser så har jag ont lite varstans.
Jag borde träffa en läkare men jag blir ju förbannad varje gång jag gör det, eftersom de aldrig hittar felet. Så… ge mig en diagnos om ni kan.
Så här ser det ut, kroppsområde för kroppsområde: Huvud – värk. Har kommit fram till att det handlar om spänningshuvudvärk. Det är en annorlunda och oerhört malande smärta, som ni säkert vet. Bihålor (?) – molande irriterande men än så länge svag smärta. Beror förmodligen på förra veckans akuta förkylning/svina. Hjärtregion – stickande smärta då och då. Inte den där ”naturliga” (frågade en läkare en gång) smärtan som titt som tätt uppkommer vid inandning. Midja -> ljumske -> lår – konstig molande värk. Mer eller mindre konstant. Kanske nån inflammation där inne nånstans? Eller blindtarmsproblem? Knä – värk. Har dock alltid haft knäproblem så detta är nog oberoende av ovanstående. (Mitt knä knäpper på ett mycket obehagligt vis.)
Tack på förhand.
Sjukdomen har så gott som lämnat min kropp. Det är mest kranen som fortsätter rinna…
Jag kom på att när man är hemma en hel vecka så blir man en smula uttråkad och man tar tag i saker. Domestic things. Bygger ett sovrum, sorterar papper, rensar och städar bland hyllor och prylar och bär ner saker till källaren. Vi borde således inte vara sjuka oftare men vi borde vara hemma mer och uttråkade lite oftare. Jag har, kors i taket, till och med slitit ner ett par fula gröna hyllor som hängt på köksväggen sedan jag flyttade in för ganska exakt fem år sedan. Oanvända har de varit. Och fula. Nu ligger de i källaren.
Idag tvättar jag. Och jag fortsätter städa och sortera och jag inser att min sista fantastiska israeliska disksvamp sjunger på sista versen. Dags att gå över till den standardsvenska blå. 🙁
Eftersom jag starkt ogillar att diska så vill jag ju faktiskt glamma till det en smula åtminstone.