Det homosexuella samlaget låg i luften

Jo, jag var ute igår. På klubb. Fatta.
Jag rakade, duschade och parfymerade och jag bar vax i håret och drog på mig mina eleganta röda skor och hoppades på det bästa.
På dansgolvet stod jag och plötsligt hade jag en het man på mig och om mig och kring mig och det osade älskog om oss. Det låg i luften. Det ryckte både här och där och jag skrattade högt och vulgärt och jag böjde huvudet bakåt och jag syntes och hördes. Sensuellt rörde jag min fem kilo lättare kropp. Vred och vände på den. Gned och gnuggade.
Och sedan gick jag hem.
Ensam.
Men hey – jag slapp klamydian.
Och så här dansade jag på dansgolvet.

Fokusera!

Nu när vi (inte bara jag alltså) känner oss lite låga och ”på gränsen” så ska vi fokusera på bra saker. I tid och otid ska vi slänga fram sådant vi ser fram emot.
Dags att byta skrivbordsbild till något riktigt uppiggande!
Från det här konstverket…

…Till denna bild. Mer om den nedan.


Jo, en vacker eftermiddag var det. 30 grader och skugga. Jag kände mig stiligare än på mycket länge där jag vandrade längs stadens gator. Jag hade shoppat en massa härlig musik och en eller två tjusiga t-shirts. Nu slog jag mig ner på en uteservering och beställde in en Goldstar. Jag sippade på den och glodde på de vackra människorna som strosade förbi. Alldeles ensam satt jag där och jag hade inga måsten på flera dagar. Jag smålog mot människor som log tillbaka (istället för att se mig som ett freak). Allvarligt talat – det finns inte mycket som slår just detta: att sitta ensam och glo. Älskar det.
39 dagar kvar tills jag gör det igen!
Hoppas att ni alla, stackars satar, har något att se fram emot i dessa dystra tider!

Håll käften och jobba

Jag måste börja lördagen med lite gnäll.
Ja, jag gnäller över att så många gnäller.
”Buhu”, säger de, ”jag måste åka och jobba”.
”Buhu”, våndas de, ”bara 14 876 dagar kvar till nästa lediga dag”.
Sluta genast, säger jag.
Det är jobbigt att lyssna på och inte minst är det ett hån mot de arbetslösa i krisens (?) Sverige.
Jag är inte bror Duktig. Jag gnäller själv med jämna mellanrum men när jag kör min sjudagarsvecka ställer jag mentalt in mig på att det är all work and no play som gäller. Jag slår upp mina vackra blå klockan 05:30, fladdrar lite med fransarna och så väser jag med whiskyröst: ”Godmorgon raring. Tänk så skönt att du har ett jobb att gå till. Tänk på alla goa slantar som trillar in på kontot. Mhmm. Tänk på alla fina skattekronor du drar in. De ser till så att grannsubban kan VAB:a och de hjälper granngrabben att gå på a-kassa i ytterligare ett år. Hatten av och kick ass today!”
Ja, så väser jag för mig själv varje morgon.
Så håll käften och jobba. Tack.