Etikett: politik

Bitterfittor och tråkballar

I USA får homosar inte gifta sig (förutom i nån enstaka stat, om jag förstått det hela rätt). Heterofilerna, som inte har något med de ickeheterofilas eventuella äktenskap att göra, går och röstar om detta. Alldeles för galet för att jag ska orka tänka mer på det just nu.
Däremot tycker amerikanerna att det är gott och härligt att gifta sig hos Dr Phil på TV. Fatta vilken mardröm. Kvinnan, som ville stå brud, kved och gnällde då karln inte ville gifta sig. Vips satt han pressad och stressad i tv-programmet, framför en präst (och Dr Phil och dennes horribla hustru) och… gifte sig.
Därefter kommer damen som varit gift sex gånger in på scenen. Hon fick en fin, religiös uppfostran och ”tror inte på utomäktenskapliga sexuella relationer”. Alltså gifter hon sig varje gång det kliar lite i fittan.
Det är jättesunt, tycker de over there.
Två tjusiga män eller damer, däremot, som varit ihop i 20 år och inget hellre vill än att få relationen på papper – med allt vad det innebär – får dock inte, ty ovanstående idioter får som sagt gå och rösta om detta.
Och de säger nej. De är ju så miserabla och olyckliga och bittra att de gör allt för att hindra andra människors lycka.
Jag kräks.
Män kan bli kära i män, kvinnor kan bli kära i kvinnor; vi ska alla ha samma lagar och regler. Inget konstigt med det.
gay love

Heder åt Moderaterna

Jag och min grekgranne har båda enorma ingen reklam tack-skyltar på dörren och greken, som är ung och rebellisk, brukar helt sonika slänga ut reklamen (som ändå dimper ner) i trappan. Reklambladen brukar ligga kvar tills städfirman (eller jag, eftersom jag är 30+) städar undan dem. Men idag hände något! Jag blev förbannad eftersom jag vaknade mitt i eftermiddagsluren av att Sebbe skällde då någon slet i brevinkastet. Således rusade jag mot ytterdörren och slängde ut reklamen, som kom från Moderaterna, och min grek hade just gjort likadant.
Eftersom vi bor på 1 tr och reklamutdelarmoderaten fortfarande befann sig i trappuppgången när detta skedde, visade det sig tio minuter senare, när Sebbe och jag skulle gå ut, att han plockat med sig våra utslängda reklamblad. Det var första gången nåt sånt hände, så heder åt Moderaterna som uppenbarligen vet hut.
Men nej, jag kommer ändå aldrig rösta på dem.
(Nu gällde det såklart kyrkovalet, så jag var ändå inte en potentiell röst.)