Anteckning från flyget

Låt mig berätta om Birgitta.
På planet till Tel Aviv tänker Birgitta, glad i hågen över att äntligen få lite sol i ansiktet, att det är en strålande idé att nappa på flygbolagets erbjudande och beställa taxfree som betalas och fås på hemresan. Smidigt och utan krusiduller, väser hon säkert till någon väninna.
Birgitta sätter sig ner och spänner fast säkerhetsbältet så hårt det går och därefter kryssar hon i både det ena och andra i broschyren och när hon nu sitter på planet mot Stockholm och personalen börjar dela ut de beställda varorna så måste de (naturligtvis) ropa ut vissa namn eftersom resenärerna (så klart) bytt platser med varandra.
Det ena namnet efter det andra ropas upp och till slut återstår endast en påse med taxfreeartikar. ”Ja, då har vi bara en påse kvar”, säger flygvärdinnan, ”och den tillhör Birgitta. Ja… Det står endast Birgitta på lappen”.
Ha ha ha.
Nu vet jag inte om jag är trött och flamsig men jag kan inte sluta skratta åt söta lilla Birgitta så nu måste jag skriva ner det här eftersom jag inte vill sitta och flabba rakt ut och till synes helt omotiverat.

I miss Monchichi

Det finns en kvinna som är mycket sugen på mig. (Tro det eller ej.)
Vi åker med samma morgontub och hon ler och fnittrar och kastar med håret. Ja, hon kommer nära mig varje morgon.
Hon är mycket vacker och har en fin figur. Indisk härkomst, gissar jag på.
Jag är dock inte intresserad.
Saknar tiden då det var Monchichimannen som gjorde mina morgnar. Vart tog han vägen?