72 år senare

72 år senare brinner mitt Chai-ljus i fönstret; ljuset som är köpt på förintelsemuseet Yad Vashem i Jerusalem (se detta inlägg) och som bara tänds under judiska högtider och extra-ultra-jättespeciella tillfällen. Som idag. Jag är mycket sparsam och selektiv då jag vill ha ljuset kvar så länge som möjligt eftersom jag, trots mina många Israelresor, inte tänker besöka museet på länge då det tar flera dygn att återhämta sig.
Men nu sitter jag här. Och tittar på ljuset som brinner medan snön faller utanför mitt fönster.

Aha, ja men då spelar vi naturligtvis Ofra Hazas ”Chai” – tvåan i ESC 1983.

Ungdomar som inte vet vad jag jiddrar om läser detta inlägg.
Länkar: SvD
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Jag utbildar de svenska ungdomarna*

*Medan de gnäller över att de inte kan köpa den där handväskan för 10 000 spänn.
Detta utspelade sig för bara 72 år sedan. Fatta.
Kristallnatten, Natten av krossat glas, kallas natten mellan 9 och 10 november 1938 i Tyskland, då beväpnade grupper från nazistpartiet iscensatte en landsomfattande pogrom. Ett hundratal judar dödades, 20 000–30 000 arresterades och fördes till koncentrationsläger, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Läs mer.





Länk: SvD
Comments off.

Dagens läsvärda

Vi från de judiska församlingarna i Sverige ser med förfäran hur de muslimska och romska minoriteterna behandlas i Europa. Våra föräldrar eller mor- och farföräldrar som sattes i ghetton av nazisterna lever fortfarande när man i Europa bygger fysiska murar kring områden där romer lever i fattigdom.
Den erfarenhet av förföljelse vi har ärvt erinrar oss att ta ställning närhelst vi ser hur en grupp diskrimineras. Alla människors lika värde och alla människors rätt att bli bemötta som individer gäller just alla – muslimer, judar, romer, homosexuella eller vilken religion, sexuell läggning eller ursprung man än har. Det är lätt att säga detta och att säga ”aldrig igen.” Men det är betydligt svårare att höja sin röst när man ser hetsjakten riktas mot andra grupper än dem man själv tillhör. Kanske är det, medvetet eller omedvetet, lätt att tänka att det är skönt att det inte är mig de är ute efter. Men detta tankesätt invaggar oss i en falsk och kortsiktig trygghet.

Läs ”Främlingsfientlighet berör oss alla”