Första ljuset

Trots det bedrövliga som skedde i Sydney* så firade vi första dagen av chanukkah med vännerna från församlingen idag. Firandet var lite lågmält men maten var god och jag fick lite gotte med mig hem.

Kom på att det var sista gången som jag och min hund promenerade sträckan hem till vår vän i Tölö. Vi kommer nog aldrig mer att promenera just den sträcka. Någonsin. Det är en lite svindlande tanke.
Ja, vi flyttar ju alltså snart till en helt annan del av staden.
Det är det enda jag kan tänka på just nu. Vill bara ha flytten avklarad. Vill ha nya gator att trampa längs. Nya intryck.

*Islamistfar och -son attackerade firande judar och när detta skrivs är femton döda. Mördade. Hur länge ska folk hålla på och lalla med islam? Räcker det inte snart? Är det inte dags att tala klarspråk?

Är ni nöjda nu, ni som skriker efter ”global intifada”?

At least 15 killed as gunmen open fire on Hanukkah celebration at Sydney’s Bondi Beach

Shooters in Sydney Hanukkah massacre were father and son, says police chief

Från det ena till det andra – detta hade gått mig helt förbi:
Algerian nanny on trial for poisoning Jewish family in Paris
Som ur nån brittisk tv-serie… Absurt. Världen är absurd.

Foto: privat

Det talas för lite om familjen Bibas

Det talas inte i media om familjen Bibas. Mor och två små bebisar. Kidnappade av de satans ”palestinierna”. Uppenbarligen civila sådana. Pappan också, som släpptes för några veckor sedan.
”Palestinierna” frågade honom då om han såg fram emot att träffa fru och barn, trots att de visste att de var mördade.
Bebisarna ströps. Modern mördades.

De fixade en stor ”ceremoni” i Gaza. De ”palestinska” barnen hurrade när de såg kistorna. Folkfest med hög musik på det förfärliga arabiska språket.
De svarta kistorna var låsta. Nycklarna som israelerna fick matchade inte.
Detta skriver inte media om. Dessa bilder visas inte.

Men det är så här dessa islamonazister beter sig.

Läs mer exempelvis här.

Foto: skärmdump, youtube.

471 dagar

Gårdagen var en psykiskt mycket påfrestande dag då tre kvinnor ur gisslan i Gaza skulle släppas (tack vare Trump och ingen annan). In i det sista visste vi inte om de tre damerna var vid liv eller inte.
En av dem, Doron, är mitt israeliska ex nära vän och jag har inkluderat henne i min kvällsbön ända sedan jag fick höra talas om henne i oktober 2023.
Nu är hon fri. På bilden ses hon omringad av dessa fruktansvärda, primitiva terrorister. Ja, ni vet de där terroristerna som galna västerlänningar (och ockuperande muslimer) har hyllat på våra gator och torg. Folk är verkligen skogstokiga.

Kolla på dessa ”civila” ”palestinier”. Primitiva bestar.
Och vad sägs det om den galna svenska vänsterledaren, som jämför oskyldiga kidnappade med mördare och terrorister.
Sämst rapportering här på hemmaplan står än en gång Hufvudstadsbladet för. Jag vet inte riktigt när HBL blev en sådan usel blaska. (Varannan artikel handlar för övrigt om Stockholm, som vore HBL en stockholmsk lokaltidning.)
Till och med Helsingin Sanomat är betydligt bättre – och det säger en hel del. (Det lönar sig att vara tvåspråkig.)

Tre damer fick komma hem men 90+ kidnappade personer (inklusive barn och minst en bebis) finns kvar i Gaza. Om de lever vet vi inte. Det är det som kallas terror. Vi ska alla plågas i vår ovetskap. Det är det Hamas vill. Det är detta skogstokiga västerlänningar (och andra) hyllar i våra städer och på olika universitet. Ur led är tiden.

Läs också:
Beaming, laughing, weeping, 3 freed hostages finally reunite with loved ones

”Vårt public service och de stora drakarna är ständigt fyllda till brädden av snyfthistorier, siffror och statistik som de fått sig till livs av terroristregimen och som de sväljer utan att reflektera. Pogromen 7/10 2023, och den islamistiska krigsförklaringen mot Israel och det judiska folket, undviker man i mesta möjliga mån att nämna.”
Offren som medierna struntar i

Foto från X.

Hon kidnappades av Hamas

Här hoppar vi som bekant mellan ämnena och efter ”personligt” och ”pop” så är det nu dags för ”politik”.

Jag såg klippet nedan och läste även en artikel i Jerusalem Post, så detta får bli dagens tips.

Sapir Cohen berättar hur hon och pojkvännen Alex Troufanov hälsade på familjen i kibbutzen Nir Oz, dit de monstruösa terroristerna tog sig den sjunde oktober 2023; slaktade alla som kom i deras väg och kidnappade en massa människor som de tog med sig till Gaza. Däribland Sapir och Alex (var för sig).

Sapir berättar om hur de gosiga (sarkasm) civila människorna i Gaza mottog henne genom att slå henne där hon satt livrädd på en motorcykel; hur hon togs till en tunnel och hur fasansfullt det var.

Efter 55 helvetiska dagar släpptes Sapir men Alex är kvar i Gaza – om han fortfarande lever är det ingen som vet.

Sapir hade också en religiös upplevelse, men den skriver jag inte om här, utan ni får helt enkelt kolla klippet. Det är väl värt er tid.

Foto: skärmdump, youtube

Då media inte gör sitt jobb så får väl jag göra det åt dem (som vanligt)


Ni kanske märker hur media helt har glömt bort gisslan som (förmodligen) sitter i tunnlar i Gaza sedan den sjunde oktober 2023. Gisslan är helt bortglömd.
Samtidigt snackar man i tid och otid om att man kräver vapenvila. Nämner man vapenvila men ignorerar gisslan så har man ingen rätt att överhuvudtaget yttra sig.

Det talas dessutom alldeles för lite om vittnesmålen som kommer från sådana som satt gisslan men som släpptes i slutet av förra året då Israel gick med på eld upphör. Hur de glorifierade palestinierna jublade när gisslan (de döda och de levande) släpades in i Gaza talas det också alldeles för lite om.
Därför får väl jag göra det. Som vanligt.

Detta berättar en kvinna vid namn Hagar Brodutch i en artikel i Jerusalem Post:

Brodutch beskrev de tusentals Gazabor som firade på gatan när terroristerna meddelade att de hade kidnappat en israelisk flicka.

”Terroristerna öppnade bildörrarna och släpade mig i håret hår för att visa upp mig för tusentals människor på gatorna. Sedan tog de tag i min dotters skjorta och visade upp henne för publiken. De skröt om att de hade stulit en liten israelisk flicka. Alla människor jublade.”

Familjen och treårige Idan hölls fångna i en palestinsk familjs hem. Brodutch sa att hon var inlåst i ett mörkt rum på 12 kvadratmeter tillsammans med en annan israelisk gisslan, där de knappt fick mat och tvingades sova på smutsiga madrasser längs golven.
(Fritt översatt.)

Det talas även för lite om de sexuella övergrepp som de kidnappade utsattes – och utsätts – för. Här är en länk till en artikel där en kvinna vid namn Amit Soussana berättar om sina erfarenheter. Och tänk att den patetiske terroristen sedan pep: ”I’m bad, I’m bad, please don’t tell Israel.”
’I was sexually assaulted in Hamas captivity,’ ex-hostage Amit Soussana goes public with her story

Läs även: I Rapport är det bara civila som dör i Gaza

Visst är det tragiskt att media mörkar, förvränger och ljuger stup i kvarten?