Förlåt, jag vet att jag har en del trogna läsare här och nu har jag bloggat dåligt. Det beror på att min ”lånehund” blev sjuk så jag har varit väldigt stressad och orolig och nu har jag sorg då han är i himlen.
Jag skriver mer om detta inom kort. Har bara inte orkat. Förlåt.
Etikett: hundar
Anteckningar en höstig lördag i slutet av augusti
- Vilken osedvanligt tråkig lördag. Vaknade två gånger under natten då ena hunden var dålig i magen – vilken tur att jag tog bort mattorna över sommaren… Därför trött och på lite dåligt humör.
- Jag har motionerat en massa. Alltså varit ute och promenerat utan hundarna. Regn och rusk och det har blivit dags att ta på sig långbyxor och tunn jacka. Sommaren är över. Den kom sent i år men sedan höll den i sig överraskande länge. Nu är den över och snart är min favoritmånad september här.
- Har börjat kolla på serien The Gilded Age som så många har talat om och jag gillar den så här två avsnitt in, trots att den förfärliga Cynthia Nixon är med. Jag gillar skådisen Carrie Coon som jag känner igen från The White Lotus.
Människor kunde klä sig på 1800-talet. Inga noppiga mysbyxor så långt ögat når. Underbart.
- Jag var på biblioteket och hämtade en bok som jag reserverade för ett par månader sedan. Intressant, så jag återkommer till den vid ett senare tillfälle.
Jag kanske skriver mer senare om jag har några nya ”anteckningar” att komma med, men nu ska jag fortsätta kolla på serien.
Foto: arkivbild på Blake.
Anteckningar en svettig söndag i juli
Nu har vi levt med denna plötsliga värmebölja i två veckor. Jag klagar inte men hundarna däremot är väldigt trötta. Det blir således promenader tidiga morgnar och sena kvällar och en kort, kort runda mitt på dagen.
Vår fyrbenta vän, som jag kallar ”Elvis” här på bloggen, skulle ha stannat hos oss i två månader men det blev två och en halv och nu är han hos oss ”tills vidare”. Inga problem med det – min hund har sällskap och dessutom spelar det ju ingen roll om man har en hund eller två eller fem. Man är ju oavsett antal lika ”bunden” och har samma ansvar.
Jag har äntligen premiärbadat i havet; det var en magisk sommarkväll. Havet bara låg där, helt stilla.
Tills jag plumsade i med hela min härliga manskropp. Då blev det vågor. Kanske nådde de ända till Tallinn.
Mest har jag suttit i skuggan och läst böcker men kvällstid har jag kollat på ett av mina favoritprogram: Border Security Australia.
Här följer några exempel på ”stjärnorna” som synts till i några av avsnitten.
All denna kinamat som folk tar med sig… Med levande larver och allt. En massa frukt. Och ägg. Vem reser med ägg? (VÄDFFPF? = Vad är det för fel på folk?)
Någon tog med sig fyra enorma flaskor honung. Varför tar man med sig honung när man reser till Australien? (VÄDFFPF?)
Det var en man från Libanon som hade med sig nötter som han inte deklarerat. Han fick dock ta med sig dem in i landet eftersom de var rostade. Han kastade sedan nötterna på sin fru och skrek nåt elakt på arabiska. Böter: 340 AUD. (Jag har lärt mig att detta är den vanligaste straffavgiften.) (VÄDFFPF?)
(Alltså böter för nötterna, ej kastandet!)
Tre personer (australier) tog med sig olika slags vapen: en sån där ”taser”, en batong och en avancerad slangbälla. Vuxna människor. Damen i sällskapet hade också med sig två porrtidningar. Finns det fortfarande såna och varför reser man med dem? (VÄDFFPF?)
En dam från USA hade kokain under sin jättefula peruk (tänk: Marge Simpson-hög) (pun intended). (VÄDFFPF?) Hon erkände dock väldigt snabbt och fick drygt fyra års fängelse (bara).
En indier hade med sig nån mjölkig hemlagad sås. Han slurpade, via fingrarna, i sig för att bevisa att såsen inte var farlig. Tänk: han hade just landat och hade en massa bakterier på fingrarna, men han bara slurpade och slickade. (VÄDFFPF?)
En annan man sa, då hans fru hade packat ner en massa otillåten mat, att ”never trust a woman”. Deras matlådor (!) togs ifrån dem och de blev jätteledsna. (VÄDFFPF?)
På postterminalen: någon skickade en hel (död) lammbebis, med navelsträng och allt. (VÄDFFPF?)
Någon skickade en korsfäst (!) ödla. (VÄDFFPF?)
(Läs ovanstående en gång till. WTF?)
En jättevacker, Jesuslik, israel med det jättevackra namnet Yehonathan ville nog mest bara bli av med sin flickvän, då han erkände att han tidigare jobbat svart i landet men nu ”absolut inte skulle göra det, unless I get bored again, like last time”. (OK, jag förstår honom.) (Ex-?) Flickvännen fick stanna och Jonta fick åka hem.
Någon från Malaysia hade ett förfalskat pass som gått ut 1925. (VÄDFFPF?)
Någon hade med sig svinkött. Varför reser man med svinkött i bagaget? (VÄDFFPF?)
En extremt fjollig kis från Filippinerna hade med sig CV, betyg, arbetsintyg o.s.v. och skulle ”absolut inte jobba”. Han charmade mannen som förhörde honom och blev insläppt. Jag hade inte blivit charmad på det där sättet. Jag är en professionell man. (VÄDFFPF?)
Jag har aldrig varit i Australien, men åker jag dit någon gång så kan jag alla regler och straffavgifter utantill, tack vare detta fantastiskt underhållande program.
Har ni några märkvärdiga flygplatsupplevelser?
En gång när jag reste hem från Israel så hade jag nog drabbats av värmeslag, eller nåt. Det var mitt i sommaren (40 grader) och jag hade nog inte druckit tillräckligt med vatten. Jag darrade och var genomsvettig (alltså BLÖT!) men personalen såg ju att jag varit där väldigt många gånger och att jag var ”kosher”, så de tillkallade läkare istället för polis. Efter en timme eller så så var jag okej igen, och tilläts flyga hem.
Jag älskar flygplatser. Ja, det gör jag.
Foto: Kim da Costa – havet och hunden
Trafikvett, tack, cyklister och ”slalomåkare”
Idag måste jag (än en gång) uttrycka min extrema avsky för cyklister och ”slalomåkare” (elsparkcyklister).
Vilken tur att jag skriver idag och inte igår för då hade det kommit en massa svordomar. Idag är jag lugn som en filbunke och snart förstår ni varför.
Vet ni hur stressande det är att vara ute med två hundar – ja, Blake och jag har ju sällskap i ett par månader, av Elvis (som eg. heter nåt annat men jag anonymiserar honom då jag är så himla omtänksam) när folk inte kan bete sig i trafiken? Jag har ett visst ANSVAR för dessa hundar och jag tar det på största allvar!
Jag ska ge er ett par konkreta exempel. Först var det en Drottning som kom cyklande med sin Prins. De kom bakifrån och jag hade inte lagt märke till dem om jag inte hade vänt mig om. Ungen cyklade på gångbanan och då menar jag inte i kanten, utan längst in, så att säga, i andra kanten.
Hade jag inte vänt mig om så hade vi blivit påkörda. Vi hoppade i panik ner i diket och tror ni att kvinnan vände sig om för att se att allt stod rätt till? Nej, stan är ju till för Drottningen och hennes Kungafamilj. Inga andra existerar. Varför lär hon inte sin unge lite trafikvett?
Sedan dessa ”slalomåkare” – de ÄR livsfarliga! De kommer från alla håll i vansinnig hastighet. Jag avskyr dem verkligen. Jag har skrivit om dem så många gånger så jag har egentligen inget att tillägga.
Så tänkte jag att ”hmm, var kan man promenera utan risk för att bli påkörd?”. Jag kom då på att vid det nybyggda sjukhuset på vår gata har det anlagts en helt ny gång- och cykelbana med en meterbred rabatt (vackert gräs och vackra träd) emellan. Gångbanan är dessutom väldigt bred så där är det skönt att gå.
Vi gick där, i godan ro. Då kom en ivrig (förlåt, men nu kan jag inte hålla mig längre) jävla cyklistjävel bakifrån. Hade jag inte vänt mig om så hade minst en hund blivit påkörd.
Jag skrek åt människan. Minns inte vad men det är ofta någonting med F-ordet som brukar komma automatiskt.
Ser inte människan skyltarna?
Och apropå skyltarna. Ser de inte pilarna i asfalten? Du cyklar åt detta håll på denna sida av gatan och åt andra hållet på den andra sidan. Inte ens detta simpla förstår de! Vi försöker alltid gå så att vi bara har mötande trafik, men nej nej, cyklisterna kommer hela tiden bakifrån.
Vet ni vad det värsta är (förutom ”slalomåkarna”)? Det är cyklisterna som ”motionscyklar” mitt i stan och de har på sig perversa cykelbyxor. Vilken normalbegåvad människa rör sig bland folk iklädd f-ing cykelbyxor? Tvi vale!
En sista sak: varför plingar inte cyklister? På samma sätt som bilister är rädda för att tuta. En dag var det en gubbe som istället för att plinga hostade (!) jättehögt och jättetillgjort.
Här har nordbor nåt att lära av sydeuropéer och israeler: PLINGA OCH TUTA UTAV BARA HELVETE. Var inte så ängsliga!
MEN NU TILL DET POSITIVA.
Idag är det helgdag och nästan folktomt. Vi var ute på en underbar jätterunda. Så skönt.
Då bestämde sig Elvis för att slå en stråle mot en elsparkcykel. Då kom en kvinnlig cyklist (av den bra sorten) och fnissade på finska: ”Jaha, där skulle han markera.”
”Ja”, svarade jag, ”vi hatar dessa sparkcyklar som kommer från alla håll i ett rasande tempo”.
”Det är bra”, sa kvinnan, ”markera på”.
Sedan cyklade hon lugnt vidare. Och hon cyklade på RÄTT SIDA, ÅT RÄTT HÅLL.
Tala svenska med min hund, tack
Jag måste berätta en rolig sak som handlar om språk (ett av mina favoritämnen).
Min FFF (Fantastiska Finskspråkiga så kallade Fruga), som faktiskt egentligen är till hälften svenskspråkig men som dessvärre, likt så många andra, har börjat tappa minoritetsspråket (men hon talar mycket god svenska och förstår alltid vad jag säger när mitt finska ordförråd inte räcker till). *Puh*. Det blev ett onödigt långt intro.
I alla fall. Hon berättade just att i natt drömde hon att hon tillsammans med min hund Blake blev jagad av lejon och ”frugan” sa på finska: ”Gå och göm dig i huset” men så insåg hon att Blake ju är svenskspråkig så då hojtade hon samma sak på svenska.
”Jag trodde aldrig att det svenska språket skulle rädda livet på mig och Blake.” *puh*
Vad lär vi oss av detta? Lär er så många språk som möjligt!
