Samhälle: Kom vi inte överens…

…Om att ni som tänder på det vulgära i fyrverkerier och smällare skulle städa efter er?
Den här, stor som en ölback, ligger sedan två veckor tillbaka mitt i bostadsområdet.
Svinet som stod där och smällde på nyårsafton lär ju bo i krokarna och därmed passera sitt avfall flera gånger om dagen. Vad tänker han/hon? Inte alls? Eller kanske var det den festliga Britt-Marie som var gäst på festen som hade med sig smällarna? Ja men då måste ju ändå värden fatta att han/hon måste städa efter sina gäster.
Och människan är höjd till skyarna för sin brinnande intelligens.
Jesus Kristus.

Om helgen

Åh, vilken ansträngande helg. Först fredagens bowling och ett sällsynt gästspel på två nattklubbar (bildextra). Lördag betydde indisk mat, vin, glögg, trashig TV + ESC 1973 framför väns superstora skärm.

Träffade bland andra min älskade Ilanit…

…Och många fräsiga sjuttiotalspumor i läcker (lätt tossig) omröstning.

Åh, Ilanit – så bra. Och så mycket bättre med levande orkester. Det instrumentala partiet (02:25) ger mig en liten musikalisk orgasm. Och smaka på denna textrad: ”Yom chadash halaila belibi nokesh”. Oh dear.
Igår var Sebbe helt slut och han sov, sov, sov medan jag hade filmkväll (såg denna och denna) och okynnesåt potatisgratäng.
På kvällen kräktes han i soffan och jag insåg att han var sjuk. Han betedde sig mycket underligt och darrade och flåsade och bara stod och glodde på mig – jag var orolig och satt och klappade på honom i flera timmar. Till slut somnade han och när han slog upp ögonen i morse så gick han omedelbart till matskålen (vilket han gör väldigt sällan så där tidigt på dygnet). Han var sig själv igen + hungrig och lättnaden var stor.