Herren var inte upptagen den dagen*

En gång hade jag en något äldre flickvän som kom från en superreligiös familj.
Hon gav mig den första regelrätta kyssen och hon var allt annat än präktig.
Hennes feta, villiga läppar tog för sig av mina små tunna pojklips.
Nu sitter jag ensam på kontoret och läser hennes ”wall” på Facebook (vi är dock inte ”vänner” – vi har inte setts sedan jag liftade med henne i maj 1993).
”Må Herren barmhärtigt välsigna ditt arbete”, skriver någon.
”Tack för att vi, genom fotografier, fick ta del av ert nya hem. Må Herren välsigna det. Förresten: hur går du till väga när du tvättar?” skriver en annan.
Jag säger inget, så har jag ingenting sagt.
Men roligt har jag.
*Lite som jag idag då, med andra ord.