Såg en dokumentär om sömn

Nu har jag sett en dokumentär om sömn, en sån där härlig brittisk, och visst var det mesta gammalt blaha, men några tips fick jag ändå.
Jag ska hädanefter lägga mig samma tid, och kliva upp samma tid – oavsett om jag är ledig eller ej. Kanske kan det fungera. 23 brukar jag ha som gräns – då ska jag ligga i bingen – och jag ska vara hård på den punkten. Sex timmar ska jag ligga i sängjävlen och därefter ska jag upp; oavsett tillstånd. Men – hahaha – tänk er Kimman sitta uppe lördag morgon klockan 05. Det blir mycket bloggeri framöver kan jag tänka mig.
Den där middagsluren som jag försöker ta mellan 18 och 19 ska jag kämpa emot, eftersom kroppen tydligen inte alls vill vila då. Nej, ska man powernappa så ska man göra det mellan 14 och 17, och då bara i 30 minuter. Det går dock ej på grund av arbetet, så det blir inga fler siestor för min del.
Att kolhydrater gör en trött har jag aldrig tänkt på, men nog har jag märkt att alltid när jag varit på väg att somna efter lunch på jobbet så har det oftast varit något kolhydraktrikt jag ätit. Ska försöka ändra på mina luncher och äta mer proteiner och därmed förhoppningsvis vara mer ALERT.
Att äta kolhydratrik mat till middag är ju a big no no eftersom man då jäser och blir fet under natten, men strunt samma. Hellre rultig och utsövd än pinnsmal och trött. Ska således försöka ändra lite på mina matvanor.
Kaffe dricker jag bara på morgonen, så det borde inte påverka sömnen. Alkohol dricks kvällstid och ja, man somnar snabbare men sover sämre. Det visste vi redan.

Dokutips

Som ni vet så ser jag en massa dokumentärer. Ofta blir jag upprymd och tittar med stort intresse, men inte så jätteofta sätter jag mig upp i soffan och säger med glöd i rösten: ”det här var ta mig tusan intressant!”
Det gjorde jag dock igår när jag såg The lost tomb of Jesus and Mary. Intressant ur ett både historiskt och religiöst perspektiv.
Se den. Ni har ju ändå inte så överdrivet mycket att göra idag.

Film- och dokumentärmåndag

Gårdagen var film- och dokumentärfylld. Vi såg bland annat Or (My Treasure) – en israelisk, prisad och hyllad film från 2004. Den handlar om tösen Or som tar tar hand om sin prostituerade mor. Småspännande med många oväntade vändningar i handlingen.
Vi såg även den svenska filmen Patrik 1,5, som ni ju känner till. Hunken Göran (Gustaf Skarsgård) adopterar tillsammans med sin make Sven (Torkel Petersson) en son, som istället för att vara 1,5 år visar sig vara en femtonårig huliganunge. Oväntade vändningar även här och klart sevärd även om ett par homoskämt kändes en smula föråldrade (fastän de dessvärre är lika aktuella som alltid).
En av dagens dokumentärer (dokukung som jag är) var Who Wrote The Bible. Mycket intressant! Oavsett om man är religiös eller ej så bör man se denna doku.
För övrigt såg jag i förrgår nya superfilmen 2012. Fantastisk! (Läs Dannes korta, koncisa utlåtande om filmen här – jag nickar instämmande.)

VAH

Sebbe är lite sjuk! Jag vill VAH:a (alltså vabba, för trögfattade).
Det började igår; han bara sov och sov. Vi tog en långis och därefter sov han vidare. När jag, efter ett par sevärda dokumentärer på SVT Play (om konflikter i världen – Nordirland och Afghanistan), gick till sängs hörde jag att det pågick en konflikt även i Sebbes mage. Vi somnade i alla fall men jag vaknade mitt i natten av att han kräktes över vardagsrumsmattan. Torkade upp och tröstade honom sedan. Som en fin far låg jag och klappade honom varsamt på magen tills hans somnade. Åh, älskade Sebbe!
I morse verkade han må bättre, så jag hoppas på det bästa.