Har fått en massa positiv energi skjuten mot mitt håll idag. Precis vad jag behövde. Först var min gode vän R över på en cappuccinoshake och vi pratade om livet, ångest, depressioner och kärlek. Han är det enda ex jag umgås med och jag är glad över att jag gör det. Har även träffat hans nya kärlek och de har min blessing 🙂
Lite samtalsterapi:
R: Jag tycker du borde bli veterinär. Du tycker ju om hundar och så.
Jag: Men kan du verkligen se mig skära upp en hund?
R: Ja, om det sker i ett gott syfte så.
…
R: Han tyckte du var både stilig och trevlig.
Jag: Så himla trevlig är jag väl inte.
R: Jo, det är du.
Talade med min goda, goda väninna Gucci och hon undrade hur det kommer sig att jag inte brutit ihop tidigare. Jag svarade att det nog beror på min finska sisu-gen. Hon sa att hon skulle behöva lite av den varan men jag tyckte att hon nog kunde hitta någon gambiansk voodookraft inom sig om hon bara grävde lite.
Och min gode, gode vän P sa att jag är en av de mest intelligenta (jag har lite svårt för det ordet och jag rodnar när jag skriver det) människor han stött på och att jag bara måste ta mig i kragen, komma fram till vad jag vill göra med min framtid och sedan bara go for it. Jag ska göra det när jag orkar och lusten kommit tillbaka.
Har även talat med min goda, goda väninna Havre. Jag är glad att vi “fann” varandra till slut. Hon ringde och frågade vad jag har för favoritfärg förutom lila. Det blev en knepig fråga. Gröna nyanser, svarade jag men vi kom fram till att det var tråkgrönt och att svart alltid funkar. Så, hon har nån överraskning åt mig…
Etikett: djur
Flytt
Håller på att packa ihop kissens saker. Älgen och den lilla gula nallen ligger och väntar på buren och missen märker att något är på gång. Nu sitter han återigen och tittar ut på de fallande löven. Vad tänker han? Samma som jag när jag tittar på samma träd?
Jag ska bli av med denna ångest om det så är det sista jag gör. Vet inte varifrån den kommer men den äter upp mig inifrån. Snart kommer D och så flyttar vi hem till honom i några dagar. Datorn ska med så klart.
Ty sig
Kissen börjar ty sig till mig mer och mer och väcker mig med en puss på näsan. Mest av allt gillar han att titta ut genom fönstren. Jag har fönster åt två håll och det verkar han uppskatta lika mycket som jag. Löven som virvlar till marken från den snart nakna lönnen som i somras höll på att klättra in på min balkong i all sin grönska har särskilt väckt kissens uppmärksamhet. Men idag ska han åka hem till D. Jag märker att Kissen saknar sin husse. Men det gör i och för sig jag också.
Läste just en intervju med Eva. Hon verkar fin.
Tillökning
Rytm
Idag kommer darling D till mig men darling Kissen får jag inte träffa på några dagar. Dygnsrytmen är helt uppfuckad insåg jag på allvar när jag vid niotiden i morse låg och läste och sedan sa godnatt och släckte. Måste ta hand om mitt arma hushåll nu.
Först ang. gästboksinlägget: Ja, jag gillar klara färger (också) och blinkande saker (också) och jag tror inte att man måste sluta göra det eller bete sig på ett visst sätt vid en viss ålder. Favoritfärg: ljuslila. Jag har underbara ljuslila gardiner som jag tvingade mig till av mina föräldrar och mor min fick sy om dem så de passar i mina vardagsrumsfönster. Jag har en underbar lila lampa också, köpt på Bea i Svedmyra (rekommenderas). Vidare har jag tre ljusblå väggar och en ljuslila fondvägg. Mycket elegant. Tidigare hade jag en diskokula i hallen, men nu har jag en stor klotrund lampa istället. Men vänta bara, ett hem är inte ett hem utan en diskokula i taket.
*Telefon* Varför kan jag inte bara avfärda alla dessa telefonintervjumänniskor omedelbums? Jag är så mesig, “det är lite mycket just nu”.