Steg

Jag tog 23 654 steg idag, denna varma dag.
Först promenerade jag till biblioteket och sedan fick jag ett meddelande från en bortrest vän som bad mig att hämta ut ett paket som anlänt en vecka för tidigt.
Gick till vännens lokala K-Market och knappade in koden jag fått på displayen så att en lucka magiskt skulle öppna sig.
Dock började koden med en bokstav och på displayen fanns endast siffror. Jag funderade. Då noterade jag att de hade en massa paket bakom kassan och jag, som inte är den mest kvicktänkta människan i landet, lade snabbt ihop två och två (och dessutom lider jag av dyskalkyli).

Jag hade ju dock inget leg med mig, eftersom jag inte har ett leg – bara ett pass och passet släpar jag ju inte med mig.
Istället för att bara fråga så promenerade jag hem igen. I värmen. Hämtade mitt pass. Promenerade tillbaka.

Jag lyckades ta emot paketet och naturligtvis behövde jag inte legitimera mig.
Därför blev det så många steg idag.
Min vän var glad och tacksam.

Plötsligt överraskade sommaren

Det blev äntligen lite sommar, efter en väldigt trög start. Vi har 25-26 grader här i Helsingfors och då kan man med fördel sitta på balkongen med en god bok och den smarrigaste drycken som existerar – citronvatten. Väldigt rejält med citron, så att man grimaserar lite.
Hundarna flåsar och flämtar i skuggan, trots att de är mexikaner.

Just nu läser jag Bodil Malmstens Det är tvåhundrasextio mil mellan Finistère & Stockholm.
Jag har funderat mycket på saken och slutligen kommit fram till att Malmsten är min favoritförfattare. De tre böckerna från Finistère har jag läst om flera gånger; det jag gillar med Bodils böcker är att även när de ”inte handlar om någonting” så är språket och språkbruket så vackert och tilltalande. Jag flyter med och det känns som att jag befinner mig mitt i handlingen (även när det som sagt egentligen inte finns någon handling).

Ja, idag var jag alltså på biblioteket (vilken fantastisk uppfinning!) för att låna boken som jag läser just nu. Jag reserverade boken igår och i förmiddags fick jag ett meddelande om att boken väntade på mig (som sagt: vilken fantastisk uppfinning!).

Före biblioteket åt jag lunch med min vän Den Halvblinde Finlandssvenska Professorn. Vi gör det ungefär varannan månad och oftast äter vi buffé på Kaarti. Olika rätter dagligen och oftast riktigt smarrigt.
Idag åt jag först en rejäl tallrik fylld med olika slags sallader och därefter var jag egentligen redan mätt, men jag fortsatte med spenatsoppa med ägghalvor (vem älskar inte denna traditionella rätt?). Avslutningsvis lite potatismos och ugnsrostade grönsaker. Tyvärr var kantarellsåsen slut. Min vän hade sett fram emot just den, men vi var nöjda ändå.

Vid ett restaurangbord satt förresten ett mycket het man. Han utstrålade SEX. Jag kunde nästan känna doften av erotik. Eller kanske till och med pornografi.
Nej, det är inte lätt att leva i celibat – fantasin flyger iväg till oanade höjder.

Nu ska jag fortsätta läsa.

Foto: Kim da Costa

En väntad backlash, fruktansvärda Cynthia Nixon

Inte nog med att skräpserien And Just Like That… har blivit ännu sopigare – vi har sett Cynthia Nixon förvandlas till en riktigt skrämmande vänsterextremist.
Ni har kanske missat hennes senaste utspel om hur otroligt mycket hon tokälskar aborter?
Folk gillar inte det.
Jag gillar inte det.
Jag har nog aldrig skrivit om det här, men jag skulle ha kunnat ha en drygt trettioårig son idag, som skulle ha hetat Lukas. Dessvärre aborterades han, vilket jag fick veta 20 år senare.

Därför blir jag extra äcklad när någon som Nixon, med enorm plattform, publicerar sådana här smaklösa inlägg.

Här är några exempel från Instagram.

Screenshot: Instagram
Screenshot: Instagram
Screenshot: Instagram
Screenshot: Instagram
Screenshot: Instagram
Screenshot: Instagram

Samtliga skärmdumpar från Cynthia Nixons Instagramprofil.

Sinnessjuk skräpkultur

Nu blir väl någon upprörd igen men det struntar jag i. Jag är till åren kommen och förmodligen snart död och begraven och jag tänker uttrycka mig så länge jag kan.

I morse såg jag en kvinna (antar jag) klädd så här. Inte nog med det. Hon gick tre meter bakom sin make (antar jag).
”Men Kimsan, hon kanske bara gick långsammare!”
Svar: nej. När maken stannade och fipplade med telefonen så stannade hon också och hon bara stod där och glodde tills hennes ”ägare” började röra sig igen.

Helt oacceptabelt. Denna skräpkultur hör inte hemma här. Att så kallade ”feminister” är så tysta om denna kvinnomisshandel är förbluffande. De är så ryggradslösa.

På samma ämne: i helgen såg jag återigen insvepta barn. Och då menar jag så små flickebarn att de inte ens kan GÅ ORDENTLIGT eller till och med SITTER I BARNVAGN. Men insvepta är de, från topp till tå (dock än så länge med ansiktet synligt). Och jag har sagt det många gånger förr: som man finner jag detta kränkande och förolämpande då dessa människofientliga tygtrasor ska hindra oss farbröder från att bli sexuellt upphetsade av dessa småflickor. Ni vet, då kan vi ju inte tygla oss o.s.v.

SINNESSJUKT. Dags att förbjuda denna skräpkultur som inte för NÅGONTING gott med sig.

Jag ser dessa totalt insvepta damer oftare och oftare. Jag blir både rädd och illa till mods.

Varenda normalbegåvad människa håller med, men alltför få ”vågar” säga det högt. Så då får väl jag göra det (som vanligt, och sedan ta en skitstorm och bli kallad både det ena och det andra).

(Jag är en värdelös tecknare men jag har en mycket vacker handstil.)

Jag medverkade i en podcast

Dagen efter förra veckans fantastiska Kylie-konsert så medverkade jag i programmet Time To Talk Australia för att diskutera Kylies fantastiska Tension Tour. Nu är programmet publicerat överallt. Några länkar längre ned och här nedan är klippet från youtube. Om du bara vill höra mig så kan du spola fram till 48:55.

Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/…/time-to-talk/id1526038934…

Podbean: https://www.podbean.com/ew/pb-vve8r-18eea98

Spotify: https://open.spotify.com/episode/76KX6C63SzjN4ZH7j0RnjI…