Tisdagstankar

En sak som irriterar mig maximalt är när folk klagar över sina dåliga förhållanden. Lösning: gör slut. Jag förstår inte hur man kan vara så respektlös mot både sig själv och sin partner att man stannar i något som uppenbarligen inte är bra. Man spiller både sin egen och sin partners tid.
Jag lovar härmed mig själv att aldrig nöja mig med det näst bästa.
Eller som Ugly Betty sa; “how do I know that I am settling down, and not just settling?”

Jul=kul?

Nu börjar artiklarna dyka upp överallt; så klarar du julstressen.
Gör som jag – skippa eländet.
Jag ska jobba, gå hem, leka med min hund, äta, se på film, surfa, lyssna på musik på hög volym (grannarna brukar ju vara bortresta)… Nästan som en vanlig vardag alltså. Precis som alla andra år sedan jag flyttade hemifrån (ca 1947). Enda skillnaden är att jag ska köpa en julkapp. Till min guddotter.
Jag förstår inte denna stress. Visst, det är härligt att vara ledig och umgås med dem man tycker om men allvarligt talat, hur ofta är det så och hur ofta blir det kul? Påtvingade högtider då allt ska vara på ett visst sätt undviker jag som jag undviker kötträtter.
Ge dina pengar till välgörenhet istället för att köpa en massa prylar som ändå inte bringar någon lycka.
Den enda påtvingade högtiden jag firar är nyår. Men det är för att jag fyller år då.

Mat

Jag såg Du är vad du äter idag och jag blir så grinig på dessa vuxna människor som gnäller; “Jag tänker verkligen inte äta det här”. De är så feta att de knappt kan röra sig, är grå i ansiktet och har stripigt hår men ändå fattar de inte att de inte bör leva på friterad skräpmat och sprit som enda dryck.

Idag har jag ätit;
Frukost: En vaniljproteinshake + kaffe.
Lunch: Sallad (blandad sallat, gurka, tomat, kikärtor, purjolök, gröna oliver med chilifyllning, paprika) med vegetariska bbq-nuggets.
Mellanmål: Två minimala klementiner.
Middag: Sallad med tre små skivor halloumi.
Sebbe vill smaka på allt såklart. Förutom klementinerna…

Onsdag 11:17

Klockan är drygt elva och jag har vaknat, rakat trynet, duschat, varit ute med Sebbe, druckit en proteinshake med vaniljsmak.

Sent igår när jag var på väg hem till Hundvakten + sambo fick jag ett sånt där leende. Jag var på väg ut ur t-banan och en yngling som gick framför mig var just på väg att släppa svängdörren vid spärrarna då han kastade en blick bakåt, ryggade tillbaka och höll upp dörren åt mig. Han fyrade av ett bländande leende och jag pep; “tack”. Jag blir så glad av sånt.
Sen kunde jag så klart inte somna (inte pga leendet alltså). Det är just därför mina dagar som kvällsarbetare äro räknade. Jag blir fucked up.