Hundar: Sebbe och det där TV-programmet

sebbeSebbe är hemma idag och jag saknar hans nos. Och leende. 🙂
Såg Huset fullt av hundar medan jag lunchade och precis som förra veckan så tårades ögonen. Känslomässig tortyr för hundälskaren. Inte kan man välja bort någon!
Hundar är bäst.
Om vi läser om Sebbe i ras(usch vilket ord)beskrivningen så lär vi oss att han är ”utpräglat elegant med lätta livliga rörelser”. Vidare läser vi på wikipedia: ”Papillonen och phalènen är en tillgiven, livlig liten hund. Den är mycket spänstig och uthållig, och kan med fördel tränas i agility och lydnad (något som inte så många vet om är att Sveriges allra första lydnadschampion faktiskt var en papillon). Den behöver en hel del motion och trivs i alla klimat*. Dess graciösa och eleganta yttre och mycket vänliga inre gör den till en bra familjehund. Den är ytterst lojal mot sin ägare och är dessutom, trots sitt ringa format, en ypperlig vakthund**.”
*Nix. Det får inte vara för kallt och absolut inte särskilt varmt!
**Yes, we know…

Idolbild: Så kom Sebbe hem från landet


Efter en händelserik helg med grabbarna på landet så kom Sebbe äntligen hem igår kväll. Ordningen var genast återställd och han tyckte nog att det var härligt att småslappa mot mina jeans. En sådan söt nos på en sådan sötnos! Och titta nu på de superfina tassarna.
Så här såg det förresten ut när jag var på väg hem natten mot söndag. Plötsligt superkallt och jag bjöd dessutom på årets, eller säsongens faktiskt, första vurpa.
Det får mig återigen att notera att medborgarna cyklar hjälmlösa på isiga gator. Inte mycket att skydda där, uppenbarligen.

Äntligen måndag och ny vecka. Återigen svindlar tanken: allt vi misslyckades med under förra veckan kan vi lyckas med under denna nya, oskrivna vecka 8.