Nu, mina vänner, tar jag helg. Eller helg och helg – jag har en hemsida att färdigställa. Förutom det arbetet jobbar jag bara en dag under veckan som kommer. Sedan far jag till Österrike, Ungern och Slovakien. Längtar verkligen. Både efter trippen och söstra mi.
Vad som sker ikväll vet jag inte. “Slynan” är avbokad då jag är så trött att jag inte ville lova något. Tröttheten är enorm på grund av a) sommartidsfaktorn b) att Snyggogrannen hade fest i natt. Men vem vet. Kanske befinner jag mig i sorlet på båten vid midnatt ändå. Om jag får sova när jag kommer hem från kontoret jag just ska lämna (det beror på Sebbe…).
Månad: mars 2007
Reslysten
Denna morgon har jag äntligen fått tummen ur och lyckats boka en resa till min älskade syster som för tillfället huserar i Ungern. Som jag skrivit några gånger den senaste tiden har jag känt mig oerhört reslysten ett bra tag nu så det är på tiden att det blir av. På torsdag flyger jag till Wien där jag blir hämtad och förd till systerns småstad; Komárom. Ska även utforska Gyõr och Budapest samt Komárno i Slovakien.
Vi är så metrosexuella här hemma
Nu har de flesta av er helg och jag avundas er en aning. Jag har jobbhelgen framför mig och skulle ge mycket för att lyckas förvandla mitt schema till att inte inkludera några helger överhuvudtaget. Kanske lyckas jag en vacker dag. Har ju lyckats dra ner helgjobbet till 50% från 100% så det går åt rätt håll…
Men det var inte det detta inlägg skulle handla om, utan:
När jag och Sebbe var ute nyss mötte vi en fräsch tjej runt 25.
Hon: Åååh! Får jag klappa hunden?
Jag: Javisst.
Hon: Man ser att det är en tjej! Visst är det?
Jag: Nej, det är en kille.
Hon: (chockad min) Men bara tjejer är så söta!
Alla tror att Sebbe är tös. Men som jag berättat tidigare; det trodde de om mig också ända tills jag var runt 15. Och se vilken robust karlakarl det blev av mig!
Vem fan är Bo?!
Mobilen ringer. Återigen är det någon från Dagens Nyheter som söker Bo. Detta är tredje eller fjärde gången. Bo är inte hemma! Bo bor inte här. Acceptera!
”You have a friendly face”
Tillbaka efter lunchdaten med Engelsmannen. Jag är kanske en något udda fågel men jag hatar ju att fika, och att äta lunch med någon okänd är helt uteslutet. Därför sa jag till honom innan vi sågs; det blir ingen fika och ingen lunch och jag måste gå en massa ärenden så vill du ses får du följa med mig till optikern. Och det gjorde han. Sedan en kort promenad och så skulle jag tillbaks till kontoret.