H:fors

Nu har jag just bokat flygbiljett till ljuvliga Helsingfors. Ska på Hennas dop, är ju inte bara farbror numera, utan även morbror. Synd bara att jag som hundägare inte hinner stanna så länge. Finnair är verkligen billigast och alltid bra. 2000 kr billigare än exempelvis snål-SAS. Dessutom kan man läsa Hufvudstadsbladet. Bara en sån sak.

I’m back

Nu har herr Kim skrivit av sig sin ilska. Låg ute i gräset (bland soporna) med Sebbe med pennan i högsta hugg. Ilskan rinner ut med bläcket; en mycket bra och effektfull metod. Happy Kim is back – but with a headache.

People suck

En gång till; jag hatar, hatar, hatar folk som skräpar ner. Känner mig löjlig när jag går på något som närmast liknar en soptipp och plockar upp hundbajan. Skärp er för fan.
Och du töntige vuxne svettstinkande karl som kör runt på din mesiga minimoppe på cykelbanan, på fotbollsplanen och på hundängen. Fuck off.

About last night

Mer som hände; stod med Sebbe utanför Seven Eleven (eller sjunde eleven, om du nu vill) och ett par pojkar talade med varandra. De sa något i stil med; “kolla hans penisförlängare, han kan säkert inte ens springa, han ser inte ut som en riktig hund”. Eftersom jag moget (eventuellt fegt) höll mig i skinnet sa jag ingenting men gör det nu; 1. Jag behöver ingen penisförlängare, därför har jag en “liten, fjollig” hund. Har varken körkort eller vrålåk av samma anledning 2. Sebbe springer dubbelt så snabbt som jag och är en riktig jägare 3. Sebbe är, som man brukar säga; mycket hund i liten förpackning 4. Klipp dig och dra upp byxorna, dina blåa kalsipper syns och de är inte särskilt vackra.
Scenario nummer två; strax innan jag skulle gå hem från Connection småflirtade en yngling (läs: snygg blatte) med mig. Sedan föll det sig som så att vi råkade gå därifrån samtidigt. Dessutom gick vi i samma takt så det kändes lite löjligt att ingen sa någonting. Råkade trampa på någon tidning eller burk eller vad det var, så det ekade i Gamla stans tomma gränder. Han sa “hoppsan” och plötsligt kändes alltihop som en scen ur Sex and the City så jag sa; “vill du ta en kaffe eller nåt?” Han hade bråttom till bussen men eskorterade mig till tunnelbanan.