Igår kom alltså granngossarna förbi och rensade mina rör.
Själv smög jag runt iklädd hatt och boa. ”Varför har du klätt upp dig så på en helt vanlig novembertisdag?” frågade gossarna. ”Därför att jag går runt och plockar och tvättar och småstädar i bostaden och det blir så mycket roligare om man klätt upp sig en smula”, svarade jag.
Efteråt kunde jag (äntligen) nyduschad och tacksam lägga mig i soffan och se om den dagsfärska Sex and the City 2. Ja, jag somnade som sagt mitt i, men det var trevligt så länge det varade.
Tack, mina fina granngossar. Ni gör mitt liv så mycket bättre.
Etikett: vänner
Dagens konversation
Skyddad: Livets otroliga otroligheter
Om orkestern börjar spela efter utsatt tid så går jag hem
Igår spontan-gick jag på konsert.
Mötte upp grabbarna grus och jag var så lycklig över att de båda dök upp i tid – inget gör mig lyckligare än punktliga människor. [PPAP*] Faktum är att jag har slutat umgås med vissa människor på grund av deras tidsoptimism (sant).
Hurts spelade och sjöng. Till slut. Väntan var nämligen lång och spänningen steg så högt att den till slut inte kunde stiga mer. Det var då den övergick i något slags ”öh, kom igen nurå”-surr.
Efter ett par låtar så gick jag hem. Hade orkestern börjat spela i tid så hade jag så klart tagit del av hela konserten, men som sagt så står jag inte ut med SENA ANKOMSTER.
Hur som helst så var det ju lite trevligt att ta sig ut och vara en smula kulturell (om än populärkulturell), men det här med att ränna på konserter är inte längre min grej; på tok för mycket stök, bök, bus och larm.
Jag är en mogen man som hellre sitter hemma och youtubar mina favoritartister – ja, hos mig är det konsert varje kväll. Och man kan välja både artist och låt själv. OCH MAN KAN PAUSA!
Jag bjuder på några högklassiga bilder från kvällen.
Vi avslutar med Hurts senaste superdänga – fantastiskt bra låt.
*Puss På Alla Punktliga.
Läs även andra bloggares åsikter om Hurts, tidsoptimism, sena ankomster
