Jag missade visst den här igår. Förlåt. Jag ska inte slarva som de svenska tidningarna, nej, nej. Sorry. Jag var upptagen, men så upptagen att jag missar att nämna raketer som faller (som vanligt med avsikt att ha ihjäl så många civila judar som möjligt), ska jag försöka att aldrig mer vara.
Länk: Ynet
Comments off.
Etikett: tidningar
Insändaren – Extended (Original) Version.
Med eller utan fjädrar
Svar till Snezana (Metro 13/10). Du, och många med dig, missar poängen. Oavsett om en människa ”går runt med fjädrar i stjärten” så förtjänar han eller hon lika mycket respekt som alla andra. Vi ska inte bedöma våra medmänniskor efter hur de ser ut, utan hur de är som människor. På samma sätt förtjänar en kvinna med millimeterkort kjol samma respekt som en dam i elegant långklänning.
Sedan det här med att ”vi alla tycker olika”. Vad är det du ska tycka om? Varför ska du överhuvudtaget tycka någonting om något som på intet vis påverkar dig? Bara för att jag (homo) inte förstår eller uppskattar raggarbilskulturen så ställer jag mig inte på gatan och skriker ”dö!” varje gång raggarna kör runt längs stadens gator och torg. Jag låter dem – respektfullt – hållas.
HBT-människor paraderar för att de vill visa andra att de finns, och för att bevisa för sig själva att de inte är ensamma (underbar känsla). Prideparaden äger rum EN dag per år. Övriga dagar är som en enda lång orgie i heterosexualitet – den faller mig ej på läppen, så jag pysslar med annat under tiden.
Kim Milrell
Och den som undrar vad det var som fick mig att se rött och att klockan 06:45 igår morse skriva mitt livs andra insändare (ska bli min nya grej), kan läsa denna lilla text:
Länk: Metro PDF
I received a whole lotta porn in the mail today
Chefredaktören i mig
Jag är ju som bekant ingen tv-slyna men då och då fastnar jag för något som jag därefter följer mer eller mindre maniskt.
I somras någon gång upptäckte jag Dirt. Det var en yngling som rekommenderade serien och jag såg första delen och var fast direkt. Jag såg hela första säsongen under två annars så trista kvällar och jag njöt av varenda liten sekund.
Courteney Cox är briljant som skvallertidningsdrottningen Lucy Spiller och intrigerna/dramerna är så extrema att de förmodligen är direkt hämtade ur vår galna verklighet.
Dirt tog en lång paus men igår fick jag till min enorma glädje veta att serien sparkat igång i Amerikat igen så jag såg andra säsongens två första episoder igår kväll – och jag älskar-älskar serien! Åh! Drömmen jag burit på i alla år: att arbeta på ett fräsigt magasin, vaknade genast till liv igen. Hade jag haft armbågar och självförtroende hade jag gjort verklighet av mina drömmar. Vem kan glömma fantastiska personaltidningen TM, som jag drog igång i slutet av 90-talet? Ingen inblandad. Faktiskt var tidningsredaktion den lek jag helst lekte som glin, så drömmen har funnit hos mig sedan barnsben.
Jag vet bara inte riktigt vad jag ska göra med den. Ha en bra dag. Och se Dirt.
Trähuvudet fick svar på tal
Jag fick svar på min fråga i nya Illustrerad Vetenskap som kom idag.
Trädens gröna blad beror på klorofyll som utnyttjar solens energi för att bilda sockerarter (som behövs för att trädet ska växa). I och med att dagarna blir kortare tar klorofyllet slut och bladen förlorar sin gröna färg. De gula och orange färgämnena kallas karotenoider, de gröna och blå antocyaniner. De sistnämnda bildas under hösten (medan de förstnämnda funnits hela tiden men ej synts bland allt det gröna). Trädet stänger kanalerna som transporterar vatten till bladen och sockerarter till trädet eftersom trädet bör vara tomt på vatten när frosten kommer (för att undvika frostsprängningar). Löven överlever inte vintern utan kasseras.