Etikett: Tel Aviv

Har haft en bra dag. Sovmorgon, frukost, vila. Därefter strosade jag i stan. Upptäckte bland annat shoppinggatan Sheinkin Street (se bild) och gick på en typ av konstmarknad på Nahalat Binyamin Street. Köpte en fin liten väska för 80 Shekels och såg ett armband (se bild) som skrek mitt namn men jag ignorerade det ett tag då jag ville ta en redig runda på marknaden för att se vad där fanns. Efter ett litet varv gick jag tillbaka då jag tänkte att den hebreiska texten kanske hade en betydelse som skulle guida mig genom livet. Jag behöver ett tecken!
Ordet שאה visar sig komma från Kabbalah och det gillade jag så 80 Shekels samt ett par storleksjusteringar senare satt det runt min arm. Det är förresten väldigt lätt att räkna ut vad saker och ting kostar eftersom en Shekel är (nästan) två kronor.
Gick vidare till en trång gata som jag senare förstod huserar den permanenta marknaden Carmel Market. Ni kan tänka er hur det ser ut där: en massa, massa stånd och försäljare som gapar och skriker och du kan hitta precis vad som helst. Köpte en israelisk leksak till Sebbe. Han kommer älska den!
Därefter gick jag till vad jag tror är ett ukrainskt eller ryskt ställe och åt nån typ av svampkräm och grovt bröd och drack öl där jag satt och läste och tittade på de hundratals hunkar som passerade. 10 poäng. 10 poäng. 2 poäng. 10 poäng. 8 poäng. Medel runt 9. Hallå!
Förövrigt finns det ingen gatukriminalitet här. Det är underbart. Äter du ensam på en uteservering och behöver uppsöka badrummet lämnar du helt enkelt dina prylar på din plats och de ligger kvar när du kommer tillbaka. Och du kan strosa ensam i natten utan några som helst problem.
Sedan vila + dusch på hotellet och nu väntar jag på att kvällen ska komma.
Lyssnar på Duo Datz “Kan”. Så bra! Det är shabbat nu, men det märks inte så väl i det sekulariserade Tel Aviv.

Kom just tillbaka till hotellet. Det var en spännande skara människor hemma hos Yair. Sju judiska bögar med ursprung i diverse länder och så jag. Vi drack ett par drinkar + smygfirade Rosh hashana (det judiska nyåret) då två av karlarna skulle resa bort över helgen. Vi åt äpple + honung för det gör man tydligen under Rosh hashana och därefter tog vi en lång promenad till Tel Avivs hamnområde. Vi satt på ett ganska posht ställe och åt och drack och samtalade och därefter gick vi hemåt. Efter att ES kysst mig på munnen hoppade han in i en sherut – en typ av taxi/minibuss som kör en viss sträcka men inte har några hållplatser utan stannar vid behov. Ja, hans läppar var mycket mjuka och ganska fylliga.
Innan vi gick hem till Yair förresten, så gick vi för att köpa Smirnoff Ice på den lokala butiken. ES tyckte Systembolaget var något väldigt konstigt. Jag har också noterat att här super verkligen inte folk. Läste i min guide: “Du kommer förmodligen inte att se en enda full människa i hela Tel Aviv” och det har jag heller inte gjort. Mycket fascinerande och moget.
Vi passerade platsen (se bild) där Yitzak Rabin mördades den fjärde november 1995. ES berättade att de den fjärde november varje år har en Toleransens dag, då de lär sig om andra folkgrupper. Fint.
Såg även huset (se bild) David Ben Gurion levde i. Numera är hans hem ett museum (allt är bevarat) men det var stängt.
Ben Gurion var mannen som 1948 utropade staten Israel.

Vilar på hotellet. Nyduschad och naken (se bild) med Israeli Music Channel som enda sällskap. Igår vandrade jag över hela Tel Aviv. Oj, vad jag promenerade! Åt mitt livs godaste grekiska sallad på Beta Pizza i korsningen Ben Yehuda Street/Nahalat Binyamin Street. Den var enorm + smakade som den kom raka vägen från jord till bord (se bild) och vitaminerna sögs glatt upp av min då ganska trötta kropp. Åt på samma ställe idag, men grekisk pizza. Ägaren, som trodde jag var tysk, sa att jag gärna får komma tillbaka imorgon och “äta en grekisk pasta”.
På kvällen igår ölade jag på Molly’s på Mendeli Street. Satt ensam på uteserveringen (kamraterna var upptagna med sina familjer) och kunde inte sluta glo på den franskjudiske mannen som var den vackraste man jag någonsin sett. Han åt fisk och huskatten Molly fick smaka. Därefter hoppade hon upp i hans knä och jag önskade så att det var jag som var Molly.
Det finns för övrigt katter överallt i Tel Aviv. De stryker omkring och är väldigt söta.
Efter detta fräschade jag till mig på hotellet och promenerade sedan till gaybaren Evita. Innan jag kom fram språkade jag lite med en dam som var ute med sin lurviga hund. “Kan jag klappa henne lite”, frågade jag, “jag saknar min hund så mycket!”
Evita var okej men inte så bögigt som jag hoppats.
Idag vandrade jag. Åt falafel. Satt vid havet (se bilder). Låg på hotellet och läste.
Klockan 20 kommer ES och hämtar mig. Vi ska hem till hans vän Yair (om jag minns rätt) och sedan ut.

Efter en god natts sömn kilade jag ner och åt ljuvlig hotellfrukost. Den israeliska versionen är mer som en brunch med en massa olika ostar (underbart med både feta och mozzarella till frulle ju!).
Hotel Adiv på Mendeli Street 5 (alla gatuskyltar är på hebreiska, arabiska och engelska – tack och lov!) var perfekt för mig. Är inte så kinkig. Läget är a och o och rena lakan vill jag ha + ett eget badrum. Dessutom ska personalen inte vara gåpåig utan låta en vara i fred. Och det gjorde de, men var ändå vänliga och hjälpsamma vid behov.
Adiv betyder angenämt, behagligt och så är Hotel Adiv.
Bilden: naturligtvis finns en mezuza vid varje dörr – även på hotellet.

Så… Flygresan gick bra och 4 timmar och 25 minuter passerade förvånansvärt snabbt. Kom ut från passkontrollen efter många frågor om vad jag skulle göra i landet och vem jag skulle träffa och stod plötsligt i 28 graders värme utanför Ben Gurion Airport. Tog en taxi till hotellet (140 Shekels) som låg exakt så centralt som jag hoppats. Duschade min väldigt svettiga kropp och gjorde mig hemmastadd. Träffade ES utanför hotellet och vi gick till en irländsk krog på samma gata. Pratade. Därefter gick vi ner mot stranden där vi stod och glodde ett tag. Promenerade hem till honom och jag skrev inlägget som publicerades “live” innan vi mötte upp IB som jag känt ett par år + två för mig nya förmågor: Yitzak och Roy. Vi gick till ställe som serverar choklad i en miljard former. Det var kul och mysigt att sitta ute i natten och prata svensk schlager och Linda Bengtzing (som de alla älskade). De berättade om hur de antingen åker till Stockholm och ser finalen av melodifestivalen eller samlas hos någon och ser sändningen över nätet. “Melodifestivalen ÄR Eurovision Song Contest” sa de och jag kände mig en smula stolt.
Promenerade hem, duschade igen och ligger nu i sängen.