Etikett: språkbruk

Ritta vad?

Jag var nyss ute och köpte thaimat.
Tidigare har de haft endast ett vegetariskt alternativ, så det har räckt med att säga “en vegetarisk, tack”.
Idag krånglade de dock till det hela genom att fråga: “wok eller ritta?”
Jag frågade fyra gånger vad han sa men jag förstod ändå inte så jag beställde en wok.
Nu till dagens stora fråga: vad var det han sa som lät som “ritta”?

Ett par saftiga avslöjanden

Eftersom det är lågsäsong gällande bloggläsandet under just denna vecka tänkte jag passa på att komma med ett avslöjande eller två. På så vis har jag skrivit om det – även om många missade just detta inlägg.
1. Paraplyfrågan
Ja, jag tog det med mig. Det ligger på jobbet just nu.
2. Jag läser ett par bloggar endast på grund av att jag måste ha någon att ogilla. Oroa er ej. Jag kommenterar aldrig på de bloggarna och de läser inte mig heller.
Den ena är skriven av en kvinna som jag verkligen verkligen ogillar och jag kan inte sätta fingret på varför. Det är nåt med hennes gnäll som gör att jag mår illa varje gång jag surfar till henne men jag mår lite bra också så jag fortsätter läsa.
Den andra är skriven av en man (nåja) och jag blev så besviken då jag av en slump hamnade hos honom första gången. Än en gång insåg jag att fördomar är rena rama sanningar. Det handlar om en människa som lägger ner hela sin själ på sitt utseende (utan att lyckas). Samtidigt är han så blåst att jag blir rädd (på riktigt). Naturligtvis har jag aldrig läst en blogg text som är lika illa skriven.
Jag insåg för ett tag sedan att visst är det underbart att hamna på en välskriven blogg! Jag får nästan en liten orgasm varje gång. Jag ser det framför mig: versaler på de rätta ställena. Punkter istället för kommatecken (varför, oh varför, envisas vissa med just detta sattyg?) och inte minst minimalt med stavfel (förmodligen oftast typo).

Pick me up

Det var då själva *** att jag aldrig lär mig att gå och lägga mig i tid.

För att få sova 8 timmar skulle jag vara tvungen att gå och lägga mig sova klockan 21. Och ni hör ju hur det låter.
Igår hade jag besök av en kamrat jag ej haft på besök på länge. Tyvärr tvingade han mig att laga väldigt kolhydratrik mat då han önskade min signaturmaträtt (ricottatortellini i ugn) till middag.
Det blev en trevlig kväll i alla fall och det var väl huvudsaken.
Jag har varit väldigt rivig den här veckan.
Det finns ju ingen tid att spilla, så jag kör hårt.
Man kan inte få mer än ett “tack men nej tack, jag gillar ännu fetare och ännu äldre herrar”.
Mina öppningsfraser:
Vilka fina tänder du har.
När man kommit upp i en viss ålder börjar man faktiskt uppskatta om en potentiell partner har fina tänder och friskt tandkött.
Vilket vackert hår du har!
Se ovan. Ett fylligt, tjockt, välskött hår är ett tecken på sund livsstil.
Du ser verkligen ut som en Johan.
Jag gissar konstant vad människor heter. Ganska ofta har jag rätt.
Hoppas du får en härlig dag på jobbet. Själv är jag redan på plats.
En bra, neutral inledningsfras. Man kan bara få två svar: “Tack detsamma” eller “Tack detsamma. Hur har du det?”
Det är lite jobbigt att min rakapparat ligger hos Israir på Arlanda. Jag kan inte raka mig och eftersom jag är lat orkar jag inte åka och hämta den. Alltså ser jag ut som en ADM, vilket är lite jobbigt eftersom jag då lockar till mig PS. Inte bra eftersom jag själv är en PS.
Och här gled jag snabbt in på den underbara låten Pick Me Up med Emilia de Poret.
Klockan är bara barnet men jag har skrivit ytterligare ett vackert inlägg så nu kan jag kick back and relax.