Etikett: språk

Kultur

Jag såg ett program om SFI (svenska för invandrare) för ett tag sedan och jag noterade att de fick lära sig Ulf Lundell-låtar. Tramsigt, tyckte jag så klart. Jag gav just boken Melodifestivalen genom tiderna åt min tyske vän (och före detta SFI-deltagare) med orden; “här min vän, det här är svensk kultur!”

Han såg på mig med skräckblandad förtjusning och pep; “Så till nästa gång ska jag läsa igenom boken?”
“Ja”, svarade jag, “och så ska du kunna besvara frågor som ‘hur många poäng fick Västtyskland av Sverige 1986?’”
Sedan fnissade vi lite.

Inte så djupa tankar

Ibland tänker jag på viktiga saker, ibland på mindre viktiga.
Idag har jag tänkt på att F måste vara den fulaste bokstaven (rent uttalsmässigt).
Fatta så Fult.
J ligger bra till som finaste bokstav. Även utseendemässigt.

Informasjon

Jag har glömt att blogga en sak; när jag flög till och från Wien, med Austrian Arrows, sa en röst efter de vanliga infomeddelandena “Nu följer ett meddelande för våra svenskspråkiga passagerare”. Sedan malde den något torra kvinnorösten på om hur det nu var dags att fimpa (!) och fälla upp stolsryggarna. Sedan sa hon; “För mer informasjon vänd er till kabinpersonalen”. Hahaha. Hon sa verkligen “informasjon”. Det lät hemskt kul för annars talade hon som vilken svensk tant som helst.
Edit: Jag vill klargöra att jag menar S och J uttalade som just S och J.

Stavfel

Jag vet att det finns en massa stvafel* överallt numera. Det beror dels på att jag bytt dator och tangentbordet känns ovant. Dels är jag lat.
* Okej, det där gjorde jag med flit.