Etikett: teknik

Telefondrama

Jag upplevde ett riktigt jobbigt telefondrama i slutet av förra veckan.
Jag försökte uppdatera min iPhone men den bara stod still (se bild). I över två timmar väntade jag och sedan började jag rycka i sladdarna men ingenting hände. Jag besökte då butiken där telefonen är köpt, men där arbetade så klart en modellsnygg tonårsgrabb med noll koll.
Det är därför kompetenta människor i min ålder går arbetslösa. Våra färdigheter, egenskaper, kunskaper, erfarenheter är ingenting värt. Fixeringen vid ungdom är total, så låt oss buga och bocka.

Har ni tänkt på hur handikappad man blir utan telefon?
När jag åkte till den där butiken så plankade jag på bussen- jag kunde ju inte köpa biljett i appen!
På väg hem (med noll resultat, på grund av den modellande tonåringens extrema skönhet) tänkte jag köpa hundmat, men oj! Jag hade inget bankkort med mig och jag kunde ju inte betala via appen!
Jag kunde inte ens lyssna på musik, eftersom jag numera är så modern att jag ”strömmar” (absolut inte genom Spotify, som jag tycker är så fult, utan genom Apple Music). Utan internet inget strömmande.

För att kolla eposten och ha lite kontakt med omvärlden så gick jag några gånger per dag över till sjukhuset i närheten av bostaden ty där finns ett bra öppet wifi. Det hade jag koll på efter mina operationer på samma sjukhus…

Dag 2 ringde jag AppleCare och den förste som jag talade med kunde inte riktigt hjälpa mig, men när jag sedan fipplade med telefonen så upptäckte jag att det började hända någonting så jag ringde igen. Då fick jag tala med en hjälte som hjälpte mig – så nu fungerar telefonen igen! Tack Joona på AppleCare!

Det var en riktigt jobbig tid. Ingen telefon. Inget internet. Vilken ångest.
Nu vet jag inte om jag någonsin mer vågar uppdatera telefonen.

Har du upplevt någonting liknande?

Musproblem och irriterande Snap

Jag har aldrig kommit överens med min ”magiska mus” (låter roligare på svenska än engelskans Magic Mouse). Min mus heter Musen mus och jag har haft den i minst femton år och vi har aldrig blivit vänner. Musen är svår att koppla till datorn (oavsett dator) och när den väl är kopplad så kopplar den ur sig själv. Det är så himla irriterande.

Nu hade jag inte använt musen på ett tag men när jag kopplade in den så ville datorn plötsligt ha en kod! (Bild 1) Efter minst femton år krävs en kod för att koppla in den inte så magiska musen. En snabb sökning fick mig att ange ”0000”, vilket verkade vara rätt kod, men det fungerar ändå inte. (Bild 2)

VARFÖR ÄR DET SÅ HÄR?

Nästa ämne. Eller nästa irritationsmoment. Snap! Har ni Snap? Jag har Snap av endast en anledning: en vän tvingar mig då hon inte använder andra appar eller sociala medier. Nu till min fråga:
Hur stänger man av dessa notiser? (Bild 3) Jag vill inte ha några ”vänförslag” och jag vill inte få en massa förslag på videor att titta på. Jag vill bara ha min väns inlägg, bilder och filmer. Kan man ens stänga av?

Teknisk vardagsdramatik!

iphone kylie minogue
Min älskade, livsviktiga iPhone.

Alltid är det nåt!

Detta hände igår kväll: min iPhone ville uppdatera sig och jag sa okej. Sedan hände ingenting. Det var en bild på skärmen som sa att jag skulle koppla telefonen till datorn men det hände fortfarande ingenting.

Började få panik. Utan min telefon är jag helt avskärmad. (Jag har inget annat internet hemma.) Jag tänkte genast på ”frugan” som skulle drabbas av panik om jag inte svarade i telefon under bara 24 timmar och hon är dessutom bortrest. Annars hade hon ju klampat hem till mig med andan i halsen, så där som hon gjorde när jag tog helvetesvaccinet och blev så sjuk och förlorade all motorik så att jag inte ens lyckades svara i telefon när hon ringde och ringde och ringde och sedan dök upp och fann mig i nåt slags komaliknande tillstånd med andnöd och ett galopperande hjärta och händer som inte lydde mig.

Hur som helst. Tänkte att här krävs väl uppkoppling, så vad ska jag göra nu?

Då kom jag på att på sjukhuset mittemot mig har de toppenbra uppkoppling (utan lösenord). Jag vet ju det eftersom jag (dessvärre) är stammis där.

Gick dit och satte mig i en sån där fåtölj som är lite som ett tält. Man är omsluten av fåtöljen och är i sin egen värld. (Se bild nedan.)

Där satt jag då och kopplade upp mig och pluggade in telefonen i datorn och sedan stod det på skärmen: ”det kan ta ett par minuter att ställa in ditt apple-ID”. Tror du att jag kom ihåg det lösenordet förresten? Så klart inte. Så jag fick be om ett nytt, som skickades till min telefon som jag alltså inte kom in i!

Efter en halvtimme (!) fick jag nog och stängde av telefonen och började om och då funkade det plötsligt.

Men! Alla appar var borta. Puts väck. Så jag fick inleda jätteprojektet att ladda ner dem igen. Och så alla dessa J&%¤a lösenord! Det ska vara koder och det ska skickas ännu en kod till telefonen och det ska bekräftas och duttas och det tar ju FLERA DAGAR.

Alla mina fantastiska hemmasnickrade ringsignaler är borta. Tack och lov är bilderna och musiken kvar.

Har en massa inställningar att ta tag i, men jag ORKAR INTE. Jag ville ha en lugn hemmakväll.

Jag måste säga att sedan Steve Jobs dog så har apple blivit så mycket sämre och plottrigare. Det ÄR faktiskt så. Jag har haft iPhone sedan den första modellen kom (när det nu var) och jag har haft Mac i snart 20 år och jag har aldrig haft några problem förrän på senare år. (Just nu kör jag med en PC eftersom min älskade iMac sjunger på sista versen och en propp – eller säkring – går varje gång jag kör in sladden i uttaget. Måste testa en ny sladd. Kanske är det bara den det är fel på.)

Jag kommer inte ens in på min bank eftersom den nya appen saknar face-ID och tror du att jag kan några koder? Så klart inte. Jag lider nämligen av dyskalkyli. Alltså som dyslexi, fast gällande siffror. (”Dyskalkyli innebär att du har mycket svårt att räkna och förstå siffror.” Ja, så är det och så har det alltid varit.)

Sluta göra allt så plottrigt och svårt hela tiden! Måste man vara ingenjör för att klara av att hantera sin telefon nuförtiden?

Nej, jag är inte tekniskt lagd men jag är ändå normalbegåvad och detta tekniska helvete är under all kritik.

Nu kommer det att ta flera dagar innan min telefon är sig själv igen. Men utan mina fantastiska ringsignaler. Jag grämer mig som %¤#&!

Höst, läxor och ambulanser

Det börjar bli höst på riktigt och det är så klart alldeles underbart. Jag satte mig på spårvagnen redan 06:50 och det var lugnt och tyst och jag blängde på de diskreta färgexplosionerna i träden längs Mannerheimvägen.

Kom till jobbet alldeles för tidigt för att hinna avnjuta ett par koppar kaffe för att sedan inleda arbetsdagen i ensamhet och i stillhet. Jag ogillar stress och jag ogillar onödiga ljud. Särskilt på morgonen.

Igår var jag ledig så då gjorde jag min första hemuppgift. Denna del av kursen heter förberedande handledning, om jag direktöversätter från finska. Jag gjorde uppgiften och jag tror att jag skrev på överraskande god finfinska. Vi får se vad handledaren säger när hon återkommer.

Med anledning av min nya position på företaget så fick jag en jobbdator och då talar jag om en PC. När använde jag en PC senast? För femton år sedan? Jag har varit en inbiten apple-användare så länge jag kan minnas. Allt från Macbook till iMac till iPad till iPod till iPhone. Känner mig en smula bortkommen framför en PC.
Nu måste jag dessutom använda mig av Microsoft Office och Moodle och Teams och allt vad de heter. Nyheter för mig, trots att jag är en teknisk person – när det handlar om enkla apple-produkter.

Om några veckor ska jag gå en första hjälpen-utbildning och den kommer ganska passande. Fick höra att en person på min före detta arbetsplats hastigt insjuknade för ett par dagar sedan. Hon föll ihop och blev till och med medvetslös och förd till sjukhus i ambulans. Riktigt ruskigt. Hon lär mår bättre nu.

Högtiderna bara svischar förbi

Ännu en sån där ojulig jul. Även chanukka passerade mer eller mindre obemärkt. Jag har inte haft lust med någonting.
Inser att jag inte har bloggat på nästan exakt en månad – det mesta har under den senaste tiden handlat om arbetet. Och jag har inte haft ork eller lust att tänka på någonting annat.
Jag var sjuk i en vecka också. Riktigt sjuk. Dock ej covid-19 – jag testade mig en andra gång.

Skönt dock att ha lite jullov. Jag har bara varit hemma med Blake. Vi har slappat och vi har netflixat. Idag träffade vi dock några vänner. Vi var inte närgångna och vi var inte för många… Då och då måste även jag få träffa folk, trots att jag trivs alldeles utmärkt i min ensamhet (dock alltid med min hund!).

Sedan har jag två otroligt slöa datorer helt plötsligt. Macbooken har ju varit halvdöd i flera år men jag brukar ha den i sängen så att jag kan kolla på serier innan jag somnar. iMacen däremot… Att den börjat slöa till sig är ju helt förfärligt. Det tar tio minuter att öppna webbläsaren och ytterligare tio att öppna en sida. Jag har inget tålamod, så jag försöker undvika datorerna och jag håller mig mest till min fantastiska iPhone. Men jag kan inte blogga från den. Det funkar liksom bara inte som det ska.

Det har ändå hänt ganska mycket på sistone. Jag tror att jag får ta och återkomma inom kort. Nyår närmar sig – och därmed även min födelsedag – och hur jag än vrider och vänder på det så blir jag alltid deppig så här i slutet av december.

Jag skriver snart igen. Ville mest bara säga hej. HEJ.