Reslysten

Denna morgon har jag äntligen fått tummen ur och lyckats boka en resa till min älskade syster som för tillfället huserar i Ungern. Som jag skrivit några gånger den senaste tiden har jag känt mig oerhört reslysten ett bra tag nu så det är på tiden att det blir av. På torsdag flyger jag till Wien där jag blir hämtad och förd till systerns småstad; Komárom. Ska även utforska Gyõr och Budapest samt Komárno i Slovakien.

En natt i Madrid

Jag saknar Madrid idag. Tänk att landa på Barajas, ta en taxi in till stan. Checka in på ett ljuvligt hotell och sedan strosa runt i shoppingkvarteren. Därefter slinka in på en genuin liten spansk sylta och äta fet, kryddstark mat innan man går hem till hotellet och tar en tupplur. Tänk att sedan ta en dusch, klä sig extra hunkigt/sensuellt medan man sippar på ett glas vin till tonerna av Rosa Lopez “Mas”. Därefter är det dags för en drink på hippa Liquid. Å, så ljuvligt. Framåt 01:00 tar man så på allvar steget ut i Chueca och det stora torget kantat av krogar. Skratt och stoj i massor. Hunkar och hunkissor (okej, mest hunkar… Vi snackar Chueca här!).
Jag vet inte riktigt varför Madrid får mitt friska icke-rökar-hjärta att slå så hårt. Jag älskar ju hela Spanien. Kanske beror det på att jag i min arla barndom hade en brevvän där, Patricia, och att min första utlandsresa på egen hand tog mig till staden (och Antonio… så klart). Jag var nyss fyllda nitton och upptagen endast av att njuta av livet. Jag önskar så att jag hade kvar förmågan att njuta på samma sätt idag men det är svårt när man är äldre och visare. Det finns ju en morgondag och den är inte alltid rosaskimrande.
Efter den beryktade första resan landade jag i Madrid gång på gång på gång. Jag besökte Valladolid, Alicante, Barcelona och små, små byar jag inte minns namnen på – men ändå är det i Madrid jag har mitt friska vegetarianhjärta.
Å, min vän – jag saknar dig så och After Darks låt “En natt i Madrid” får mig att gråta av längtan. Jag kommer snart och besöker dig igen.
Mi amor! Mi vida!

About the trip… and then some

Sebbe och jag är hemma igen efter en trivsam kväll hos Z. Skulle sova kvar ett tag då Z for till Arlanda för att resa söderut men Sebbe gjorde omedelbart klart för mig att han minsann inte tänkte sova mer så vi satte oss på bussen och åkte hem.
Om gårdagens flygresa; drama – fick tömma väskan på Helsingfors-Vanda flygplats och mina grejer skannades tre gånger innan jag fick passera tullen. Turbulens strax öster om Åland. Satt bredvid en ytterst pipinett finländsk DONNA strax under 40. Hon var en sådan där med perfekt makeup (som hon bättrade på innan hon klev av planet) och det blonda håret hade perfekta korkskruvar. Hon hade säkert lockat sig i timmar innan sin tripp (hade jag blivit född dam hade jag förmodligen varit lite som hon). Tänk att det tar längre tid att åka från Arlanda till Globen än att flyga från Helsingfors till Stockholm: 45 minuter. Man hinner just få in en liten flaska vitt, fukta läpparna och sedan är det dags att förbereda sig för landning. Och 1000 kr kostar det med Finnair så jag har ingen ursäkt att inte hälsa på guddottern min oftare (vad gör man av med under en helg i Stockholm, liksom). Växlade € till SEK på Sthlm Central och han bakom disken flirtade VILT och applicerade lypsyl oftare än jag gör (=ohälsosamt ofta).
Även om en del av mitt arma hjärta alltid kommer finnas på andra sidan Östersjön känns det jämt som att komma hem då jag landar på Arlanda. Som att jag kan andas bättre. Som att jag är stolt över min stad. När jag sedan befann mig på tunnelbanan där vi trängdes som soltorkade tomater i en glasburk glömd i ett hett dike och SL hade inställda tåg på grund av vagnfel – då visste jag att jag verkligen, verkligen var hemma.

Helsingfors 31 grader och sol

Hälsningar från Finland. Det är alltid något visst att landa på Helsingfors-Vanda flygstation (som det ju heter på f-svenska); “Veelkomna till Helsingforrs”. Det är varmt, varmt även här och bebisen är fin och lik min syster som liten. Hundarna tre är sig lika. Ska åka hem till syrran och hennes karl nu. Vet ej när jag hinner skriva nästa gång så ha det fint! Ciao.

Helsingfors douze points

Så, kamrater. Nu sätter jag mig på flyget.
Gårdagen var ljuvlig men som vi alla känner till när det kommer till undertecknad; träffar jag en trevlig en så är det ju “jag åker utomlands och jobbar över hela sommaren”. Jag försöker lära mig att leva i nuet, men visst är det svårt.
Z – du är fin och rar och har världens snyggaste mun. Miss you already. Ska lyssna på låten, har den i mp3-spelaren.