Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av veteranbloggaren Jontas.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!
Min okända defekt
Naturligtvis var det svårt för mig att bestämma vilken av alla hundratals defekter jag skulle komma ut med. De psykiska lämnar vi därhän och istället attackerar vi en fysisk defekt.
Ni undrar med all säkerhet varför jag aldrig ler på bild (klart ni gör), för ler gör jag verkligen nästan aldrig. Kanske smilar jag. Men inte mer än så. Inte ens IRL.
Låt mig berätta att det beror på en ful, utstående kindtand. Ja, helt klart ett enormt komplex. Hatar tanddjäveln. När jag var barn fick jag tyvärr ingen tandställning (eftersom jag alltid är så lagom: lagom fula tänder, lagom lång, lagom ful, lagom smart, lagom kul, lagom allt) och nu ser vi (jag åtminstone) resultatet. Min syrra däremot, som hade något galnare gaddar än jag, fick äran att plågas av dessa välgörande metallkonstellationer och hennes käft är idag perfekt. Raka, vita tänder har hon. Och man och barn har hon också. Hon lever ett perfekt liv så jag skyller min misär på min djävla tandDJÄVEL. Aaaargh!
När jag besökte min förra tandläkare – den där oerhört attraktive kroatiske fotbollsspelaren – frågade jag om vi möjligen kunde göra något åt eländestanden. ”Nej”, sa han, ”det verkar onödigt. Tanden din ger käften lite personlighet”.
Personlighet my ass.
Japp, naturligtvis är han min före detta tandläkare. Inte för att jag kickade honom utan förmodligen på grund av att han inte stod ut med att stirra på helvetestanden ens en gång per år (så hur kasst mår inte jag då!).
Puss.
Etikett: Önskeinlägget
Önskeinlägget: Egentligen borde jag ge mig in i politiken
Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av den stilige Ponte.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!
Partiprogram: OR – Ordning & Reda-partiet.
Skola. Här ska ordning och reda råda. Lärarna ska bli både fler och bättre. De ska vara en smula skräckinjagande. Från och med årskurs tre ska språkstudier prioriteras. Särskrivningar ska ses som en styggelse.
Stadsbilden. Ja, när vi är inne på ämnet. Skyltar med särskrivningar ska rivas ner. ”Sushi köket” ligger några gator från mitt hem och jag mår fysiskt illa varje gång jag går förbi. (Och nej, det beror ej på den råa fisken.) ”Hammarby grillen” och ”Godis pärlan” ligger också i närheten och jag bojkottar dessa ställen enbart på grund av särskrivningarna.
Invandring. Det går inte att lassa in människor som inte får något vettigt att göra. Detta skapar misär och spänningar i samhället. Självklart ska människor i nöd få komma till Sverige men de ska inte placeras i storstädernas förortshålor utan placeras ut på landsbygden. 1) De lär sig språket. 2) De kommer från kaos till harmoni. 3) De kan lättare knyta nya kontakter vilket på sikt leder till sysselsättning.
Religion. Ingen ska bli påprackad någon annans vanföreställningar. Religionsfrihet ska råda men staten ska inte ha något med någon religion att göra. Religionen anpassas efter samhället. Samhället anpassas inte efter religionen.
Helgdagar. Religiösa (läs: kristna) helgdagar slopas. Antalet så kallade röda dagar läggs på var individs röda-dagar-konto och kan plockas ut när som helst under året. Detta måste dock planeras i början av året.
Trafik. Våra städer ska inte anpassas efter biltrafiken, nej, de ska anpassas efter människorna. Kollektivtrafiken ska på sikt finansieras genom reklamintäkter och skattepengar men innan den dagen är kommen ska varje trafikant betala för sig. Den som plankar ska dömas till en månads tråkgöra i kollektivtrafiken.
Straffarbete. Det må låta hårt men det är det inte. Om Karl stjäl Britt-Ingers handväska ska Karl inte bara be henne om ursäkt – han ska dessutom, i 30 dagar, agera hennes personliga väskbärare.
Kriminalvård. Inga permissioner. En modern version av skampålen ska införas: på en internetsite ska månadens dömda brottslingar hängas ut. Namn och bild och brott och straff ska framgå. Siten uppdateras den sista dagen i varje månad.
Vandalism. Öga för öga-metoden råder. Klottrar du får du klottersanera under 30 dagar, har du sönder en parkbänk får du hamra ihop parkbänkar under 30 dagar. Och så vidare. Ingen pardon. Utan lön såklart.
Kultur. Mer musik och glädje på våra gator och torg.
Kungahuset privatiseras.
Bistånd. Allt bistånd bör granskas från grunden. 700 miljoner palekronor som går till huliganer som Hamas ska omedelbart dras in.
Pensionssystemet. Ja, det är ett stort lotteri. Ett skämt. Gör om. Gör rätt.
Barn. Föräldrar som inte lyckas ta hand om sina ONGAR ska skickas iväg på kurs.
Ekonomi. Eftersom jag inte kan räkna hyr jag in någon.
Medmänsklighet. Självklart är alla människor lika mycket värda. Kvinnor och män har lika lön och lika rättigheter. Heterofila- och homofila relationer är naturligtvis lika mycket värda i lagens ögon.
Djurens rätt. Den som är ond mot djur döms till straffarbete i skånsk ladugård under 380 dagar.
Miljö. En välmående natur är a och o och varje medborgare drar sitt strå till stacken.
Partiets slogan: Här råder ordning och reda!
Önskeinlägget: Ett litet om sex
Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av porr-Ponte.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!
Eftersom det är fredag fortsätter vi på den redan inslagna linjen: Ett litet om sex.
Sex är gott och trevligt.
Sex är ibland rent förfärligt.
Sex är livsnödvändigt och hett.
Sex saknar vett och etikett.
Sex för samman.
Sex är bäst med den nya flamman.
Sex för isär.
Sex är allra bäst när man är redigt kär.
Sex ger prestationsångest och darrig underläpp.
Sex orsakar på tok för ofta hjärnsläpp.
Sex är huvudbry.
Sex är riktigt bra när man inte känner sig helt kry.
Sex är det ultimata begäret.
Sex är ofta inte värt besväret.
Läs även andra bloggares åsikter om sex
Önskeinlägget: Min favvokroppsdel på en man
Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av den fantastiske Ponte.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!
Min favvokroppsdel på en man
Ljuvliga män! Ja, ni vet.. Hur kan man inte vara attraherad av dem?
Hur som. Smaken är som den omtalade jättebaken.
Att nävarna är rejäla men välvårdade är ett måste och att benen är småbruna och lagom behårade är ett plus, men måste jag välja en favvokroppsdel så blir det helt klart *ta daa* magen. Mums för magen.
Nej, magrutor är verkligen inget måste. Den perfekta magen är snarare lite småmjuk men ändå en smula hård. På något vis. Den är gyllenbrun så klart och den är täckt av lite jättemörkbrunt eller svart hår. Mmmm… Ingen fjantig ljusbrun behåring, som min egen, nej, den måste vara mycket mörk.
Man kan ha mycket kul med och på magen. Picknicka på den (testa och du älskar det!), sova på den, klappa på den, pussa på den, nosa på den, äta muffins från den. Eller glass… Lägga en **** på den (hallå, det är Freaky Friday!).
Ja, mycket kan man hitta på med en riktigt fin mage.
Ännu ett högklassigt inlägg på Kim Milrell.se. Varsågoda. Vad har ni själva för favvokroppsdelar?
Önskeinlägget: Män är såna djur!!! (vilket funkar fint för mig, eftersom jag älskar att leka veterinär.)
Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av den fantastiske kollegan J.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!
Män är såna djur!!! (vilket funkar fint för mig, eftersom jag älskar att leka veterinär.)
Mycket lustigt att denna rubrik landade i inkorgen igår eftermiddag, bara en halvtimme efter att jag knäppt bilden nedan. Då hade jag ett inlägg med rubriken ”Män är som hundar” i huvudet. Haha.
Vad jag ville komma fram till var att män (och alltid när jag skriver om män i allmänhet så menar jag såklart de där andra männen och jag själv tillhör inte den skaran) är lite som hundar, eller djur i allmänhet: de vill ha vad de inte kan få.
Precis som Sebbe under gårdagens eftermiddagspromenad. Vi vandrade på en enorm äng i Stockholms vackra södra delar. Grönt smarrigt gräs så långt ögat kunde nå. Jag plockade med mig några långa grässtrån eftersom Sebbe tycker om att smaska i sig dem men nu regnade det så vi hastade hemåt. Naturligtvis ville Sebbe äta gräs NU. Dock inte vilket gräs som helst. Ängens friska matta dög inte och han hoppade därför ivrigt efter vad jag hade i handen. Han fick tag i ett strå och det slank ner. Jag böjde mig ner och gav honom ett. Han smakade lite på det men spottade kvickt ut det.
Som en man!
Som en man som inte vill ha vad han kan få, ty det är jakten som är det roliga.
Sådana är män och jag undrar lite varför det är så.
Men ja, jag skulle gärna leka veterinär doktor i helgen. Det var så länge sen sist.
Mitt välpolerade stetoskop plockas fram vid sjutiden, så vill du få dig en grundlig undersökning så är det bara att titta förbi.
