Etikett: Musik

Jag drabbas av andnöd utan musik

Idag vill jag hylla den bästa musikspelaren jag någonsin ägt (och de är många). Jag vet inte hur många jag köpt genom åren men otaliga är de freestyles (remember?), bärbara cd-spelare, minidiscspelare samt mp3-spelare som fått smaka på mitt visakort.
Jag tror jag har tre eller fyra halvdana mp3-spelare i “elektroniklådan” där hemma (som jag inte vågar göra mig av med eftersom herr iAudio faktiskt kan drabbas av kortslutning en mindre vacker dag). Ett tag hade jag en ipod men jag tyckte ljudet var sugigt (!) och programmen onödigt komplicerade så jag sålde den. Det var då jag fann min nuvarande kompis; herr iAudio. Den är rätt ful men hållbar (metall!) och ljudet är kalasklart. Den har fungerat felfritt längre än någon annan spelare (och numera, i detta make more cash-samhälle, pajar ju allt hela tiden).
Så hurra för min gode men fule vän; herr iAudio 20 Gb som gör det han är gjord för bättre än någon annan. Inte en massa krimskrams – bara ljuva toner.
Edit: Nej, jag fick inte betalt för att skriva detta inlägg.

Grå regnig stockholmsmorgon VS het natt på semesterö

När jag promenerade till jobbet tidigt denna (gråa) morgon lyssnade jag först på nån arty typ av electropop som bara gjorde mig sömnig. Eftersom jag var lite sen och ville speeda på en smula bytte jag till eurodisco med Alice Deejay och Sash! i spetsen och vips befann jag mig i en svunnen tid. Jag fylldes av en enorm längtan efter att stå småsvettig och halvpackad på ett knökfullt dansgolv på någon spansk semesterö. Kläderna på sniskan och håret i oordning. Inga sorger. Bara en endaste lång, het natt.
Hmm.. Nu är jag trött på att längta. Nu är det dags att få saker gjorda.

Singlar

Det är rätt trist att spela singlar hemma om man inte har en spelare där man sitter (och vem har en spelare överhuvudtaget numera). Därför laddade jag in en massa singlar i datorn och vips spelas en hel mapp på shuffle och om och om igen tänker jag; “men den här pärlan hade jag glömt att jag hade”.
Nu är febern på väg ner för jag svettas. Hoppas den går ner för att stanna.

Together Again

Ni vet hur vissa låtar etsat in en känsla i kropp och själ som är näst intill omöjlig att tvätta bort. Ibland blir vissa låtar förstörda och för all framtid ospelbara – andra gånger fylls man av goda, varma minnen som får en att le.
Hade inte spelat Janet Jacksons Together Again på säkert ett par år men så gjorde jag det idag och vips befann jag mig på Gatwick-flygplatsen och hade just vinkat hej då till Andy – en konstnärstyp jag hade en fin fling med under mina då täta besök i London. Andy såg ut lite som James Dean (allvarligt) och var en riktigt nice typ som bodde i Finsbury Park. Som vanligt finns de stiliga, smarta och ödmjuka karlarna någon annanstans än på kvarterskrogen. Such a shame. Synd på så rara ärtor. Ska lyssna mer på Janet och se vad som händer..