Mat

Jag såg Du är vad du äter idag och jag blir så grinig på dessa vuxna människor som gnäller; “Jag tänker verkligen inte äta det här”. De är så feta att de knappt kan röra sig, är grå i ansiktet och har stripigt hår men ändå fattar de inte att de inte bör leva på friterad skräpmat och sprit som enda dryck.

Idag har jag ätit;
Frukost: En vaniljproteinshake + kaffe.
Lunch: Sallad (blandad sallat, gurka, tomat, kikärtor, purjolök, gröna oliver med chilifyllning, paprika) med vegetariska bbq-nuggets.
Mellanmål: Två minimala klementiner.
Middag: Sallad med tre små skivor halloumi.
Sebbe vill smaka på allt såklart. Förutom klementinerna…

Off

Jag har varit lite off de senaste dagarna. Jag har inte haft någon matlust – har tvingat i mig en liten portion sallad per dag (och jag som i vanliga fall äter som en häst) och jag har haft skrivkramp. Igår kväll satt jag rakt upp och ner i soffan i flera timmar och tänkte. Bara så där. Lät tankarna mala och vistas i miljöer de inte besökt på länge. Märklig tid, det här.

Oprah

Idag handlade Oprah om skräpig – ja, rent ut sagt giftig – mat. I slutet av programmet fick man se en hjärtoperation och Oprah sa; “Tänk på de bilderna nästa gång du knaprar i dig chips”. Jag reste mig ur soffan, gick ut i köket och rensade skafferiet på karameller och chips som fanns för stundande fredagsmys. Jag slängde allt i soporna tillsammans med en halvfull snusdosa. Nu är det återigen dags för en grundlig avgiftning.

Mat

Jag har märkt av en av biverkningarna av de nya pillren; jag är hungrig hela tiden så från och med idag ska jag skriva ner allt jag inmundigar.
Igår ja; var ute i en halvtimme. Blev illamående och åkte hem. Började se en film men kände mig jobbigt kräkig så jag gick och lade mig istället. Apropå kräkreflexer; en av mina nojor är gamla mejeriprodukter. Tycker det är hemskt äckligt. Igår hittade jag en oöppnad gammal mjölk i kylen och när jag skulle hälla ut den eliminerade jag riskerna att se eller lukta på något otrevligt; jag vände bort huvudet, spolade varmt vatten, andades genom munnen och pratade med Sebbe samtidigt för att distrahera mig själv. Ändå höll jag på att kräkas när jag stod där och hällde ut den gamla klumpiga sörjan (kände faktiskt kräkreflexerna när jag skrev den senaste meningen). Jag är en mes. En mejerimes.