Det var extra varmt i bostaden igår kväll, så när läggdags närmade sig släpade jag ut gästmadrassen och placerade den framför den helöppnade balkongdörren (med elegant gardin som insektsskydd). Därefter körde jag in öronpropparna (mycket oväsen där ute) och somnade bums.
Ljuvligt var det att vakna omgiven av frisk luft och när jag drog ut propparna ur mina öron (som älskar att bli slickade) så låg jag kvar ett tag och lyssnade på alla tusentals fåglar som väsnades som fan.
Det är ett sant fattigmansnöje att ligga ner och blunda och bara lyssna på fåglarnas sång och kraxande. Try it.
Läs även andra bloggares åsikter om öronproppar, sommar, Lena Philipsson, Fräcka Fredag, fåglar
Etikett: Lena Philipsson
Våren ger mig så djupa tankar
Smygreklam.
Idag ska vi tala språk.
Det är något som irriterar mig och igår började jag återigen att tänka på det då jag kastade mig över de engelska versionerna av Shirley Clamps Min kärlek och Att älska dig, då de släpptes på hennes nya För den som älskar… En samling. Jag älskar alltid att höra samma låt på olika språk även om det oftast blir platt, känslolöst och mest tomt pladder.
I Melodifestivalens regler borde det finnas en aggressiv lag som säger att vinnarlåten ska framföras på samma språk i ESC som i MF. Att den kan översättas (till trist engelska) är ett hån mot allt och alla.
Hade Shirley vunnit med Att älska dig hade ju låten fått heta Miracle (vilket i sammanhanget låter som America – vilket inte är okej) (a miracle sjunger hon alltså). Den svenska versionen har en fantastiskt vacker text – ja, texten gör låten – medan den engelska är riktigt klyschig och tråkig. Ett hån hade det varit att höra den i ESC.
Min kärlek funkar bättre. Här och där mer eller mindre rak översättning som faktiskt passar fint ihop med melodin och ja… jag gillar den. Däremot är stora delar av (de viktiga) körpartierna bortplockade. Det märks mest i slutet där kören ju i originalet vrålar “min-kärlek-min-kärlek”. I den engelska versionen är det helt tyst. Titeln My Love Light funkar dock inte. Det låter som om Shirley gastar “my love life”. Not good.
Måste även nämna Lena Philipssons superba Det gör ont. It Hurts fick den heta i Istanbul, och det är ju en rak översättning, men hur låter det egentligen? Hur ligger “it hurts” i munnen jämfört med “det gör ont”? Inte bra va? Not good at all.
Carolas Evighet fungerade bra som Invincible, men det beror säkert på att den engelska versionen ju faktiskt var originalet. “Invincible” känns skönare i käften än hackiga “evighet”.
För övrigt kan jag avslöja att varje gång jag skickat både svenska och engelska versioner till Y så har han snart raderat de engelska. “Det är mer känsla i de svenska”, säger han vist, “även om jag – ännu inte – förstår så mycket av dem”.
Um tiurum
Söndagsutmaning
Nu gör vi som så att vi ställer in iTunes (eller annan spelare) på shuffle/random och så skriver vi ner de 10 kommande låtarna. Inget fusk.
01 Marta Sánchez Dime la verdad. Det var länge sedan jag lyssnade på den spanska Madonnan Marta.
02 Kylie Limbo (Live). En Kyliefavorit live från budgetturnén Intimate & Live.
03 Jennifer Lopez Let’s get loud (Radio mix). Jag är inget fan av Jennifer men laddade hem hennes hits på fyllan en gång. De jag ville ha fanns inte på iTunes (!) så ibland måste man vara lite lätt kriminell.
04 Lena Philipsson Jag sover hellre ensam. Mycket bra Lenalåt från Jag ångrar ingenting.
05 Annie Lennox The saddest song I’ve got. Bästa titeln någonsin från ett av mina favoritalbum Bare (som bör lyssnas på när man har ont i hjärtat).
06 Eurythmics There must be an angel (playing with my heart). Fatta vilka klassiker de skapade.
07 Melanie C Melt. Ljuvlig ballad från album nummer två: Reason.
08 Sanna Nielsen Rör vid min själ. Nja. Very svulstigt.
09 Rosa Your Song. Spanska Rosa Lopez gör en cover på denna fina bit.
10 Eva Dahlgren Lava. Öppningsspåret på Jag vill se min älskade komma från det vilda. Trist instrumental låt på ett bra album.
Jul 4
Dagen har gått som i blixtens hastighet. Har legat och läst mestadels av tiden. Har äntligen påbörjat något jag tänkt göra i flera år: läsa Bibeln från sida nummer ett och framåt, hela vägen. Snart klar med första Moseboken; fylld av sex, incest, intriger, död och blod. Hu, så hemskt. Nu har jag paus efter middagen. Läser tidningarna på nätet och spelar gamla goa Lena Philipsson-låtar.