När man säger saker som att det inte finns några homosexuella i Iran och att förintelsen aldrig ägt rum så får man faktiskt tåla lite skit.
Etikett: hundar
Ännu en myspysig höstkväll
Sebbe är världens sötaste när han sover med huvudet på kudden. Ja, han har en egen kudde (med antikt Madonnaörngott) men om han föredrar min kudde så är jag dålig på att säga ifrån.
Jag klarar mig utan – huvudsaken är att hunden har det gott. Idag jobbar vi båda två, medan hantverkarna pular i hemmet. Det är alltid obehagligt att ha främmande karlar rännande i bostaden. Klart att de snokar. Självklart kollar de i badrumsskåpet.
Det är då man ska lägga fram jättedildon (om man har en sådan), väl synlig. Den avskräcker nog (eller bjuder in till lek).
Underbara
Underbara Sebbe!
När jag nyss klev ut ur duschen låg han i sin bärväska och väntade på mig. Så söt. Nosen utanför, svansen likaså.
Jag rekommenderar alla ensamstående att skaffa hund.
Jag, som har ett enormt behov av fysisk kontakt, är inte på långa vägar lika desperat efter närkontakt längre.
Det vände med Sebbe.
One night standen lyser med sin frånvaro (missförstå mig nu inte, tack). Ja, jag kan ju inflika att jag aldrig någonsin haft ett ONS pga sexet, utan enbart pga närhetstörsten.
Skaffa hund. Det hjälper. Hundar är bäst. Glada, roliga och trogna.
Finland – en orgie i bilder
Varsågoda.
Del två i bilder.
Del ett var så klart Madonnakvällen.
Påhittigt parkeringssystem. Grön lampa i taket=ledig plats. För övrigt är det fina med den finska huvudstadsregionen att allt känns så nytt och fräscht och rent och modernt.
Det fina med den finska själen är att man inte är så rädd för förändringar. Man välkomnar det nya. Här i Sverige har vi en tendens att vara kinkigare och trögare. Vi väntar och ser. Vi säger: “kanske”. I Finland säger de: “ja!”
Det inte så fina är att människorna är bleka och tråkiga. Mer invandring, tack. Nytt fräscht blod i venerna! (Söderifrån! Ej österifrån.)
Plötsligt känns hundmatshyllan på Åhléns City väldigt futtig.
Familjehunden Onni trivs, liksom jag, i föräldrarnas nya, luxuösa cityvåning.
Han är helt olik Sebbe. Inte ens sovstilen är densamma.
Det är alltid fint med regnbågar.
Att slå upp ögonen och mötas av denna syn är ren lycka. Guddottern står mig nära…
…och vill inte lämna mig i fred många sekunder.
Familjetid med Skip-Bo.
Redo för bröllop. “Vilken tur att åtminstone en av mina bröder är gay”, sa syrran, “så det blir lite flärd”.
“Du ser ut som Ewan McGregor”, flämtade Hetero-Jompa.
“Vi har samlats här idag för att…”
Det stiliga brudparet. Syrran iklädd min favoritfärg. Ingen oskuldsfull, vit klänning här inte – damen har ju trots allt fött två barn. Prästen var för övrigt en mycket ärtig kvinna.
Judendomen förföljer mig.
Det är alltid härligt att komma ut lite grann.
Strålande sol och mycket varmt…
…i både luften och… kroppen.
Ceremonin var (tack och lov) kort och enkel. Den efterföljande festen var däremot en mycket lång historia och jag, jag, var den som kastade in handduken först av alla.
Dagen därpå tog jag min nya, fluffiga frisyr och flög hem.
