Att gå på svensk julfest innebär att man vaknar fem i sex. I sängen. Påklädd. Inklusive skor. Och man vet inte riktigt hur man tog sig hem. Man minns att nån fick barn (jag sa ju att det skulle bli en gosse och att han skulle komma den femte december!) och att nån blivit singel. Men maten? Vem minns maten? För att inte tala om Jesus. Födelsedagsbarnet.
Etikett: festligheter
Hej då festligheter
Så jag skippade paraden i år – efter 10 år känns den inte riktigt lika eggande – och var hemma med Dansken istället.
På kvällen avslutades festligheterna med ett krogbesök. Mkt trevligt.
Innan dess lärde jag upp Dansken i svensk schlager. Han är mycket imponerad. Linda Bengtzing är hans nya mentor.
Nu är söndagen här och jag tokstädar då jag ska få besök av föräldrarna…
Veckans taxiranson
Gårdagen i korthet: Åkte till parken utan Sebbe – det var ju såå varmt! Han sov hemma på golvet.
Träffade en miljard ljuvliga vänner.
Drack öl.
Glodde.
Njöt.
Kom på att jag nog skulle stanna till sent.
Slängde mig i en taxi med orden: kan vi hämta min hund?
Det gjorde vi.
Sebbe var glad.
Sedan ännu fler öl med ännu fler vänner.
Därefter taxi hem med Sebbe i famnen.
🙂
Snart åker vi till schlagerkvällen.
Jag säger bara: DANA!
And she’s never coming back
Vilken… helg.
Träffade som sagt Dansken i fredags och tro det eller ej men han är fortfarande kvar. Jag är tillbaka på jobbet, dock.
Lördagens spontana tillställning blev lyckad och mycket trivsam. Jag tänkte på hur roliga mina vänner är. Fantastiskt roliga faktiskt.
Kvällen slutade på nattklubb och det var en av de där ljuvliga sommarnätterna då man har vänner omkring sig, en flirt framför sig och man bara råkar springa på kollegor och annat löst folk. Och man sitter med sin flirt på uteserveringen och det är varmt ute och man känner sig snygg och lyckad och så säger flirten bra saker.
Jag har skrattat hela helgen. Som jag berättat tidigare har jag och Dansken samma humor och han är så rolig att det räcker med att titta på honom för att bli glad. Vi satt på balkongen igår och drog våra favoritrepliker ur Sex and the City.
And she’s never coming back.
Och så såg vi så klart två hela säsonger under gårdagen.
Jag har nog lite träningsvärk i magen efter allt skrattande (mycket bra träning) och jag vet inte vart allt detta leder (vi är inte där ännu) men ett gott skratt får vi på vägen.
Och hur – hur – kan man vara så lång, så smal och ha så perfekt hållning?
Helgen var en fet flopp
Och jag talar inte bara om ESC.
Här är den censurerade versionen:
Fredag: Hade så sett fram emot att gå ut en sväng men jag somnade i soffan. Det var det.
Lördag: Väldigt ur fas och en aning irriterad. Men lite vågad. Fick för mig att vissa initiativ var jättebra. KIM! Jag SMS:ade alla mina utländska vänner och bekanta och X och önskade god eurovisionlycka. Herr Israel meddelade föga förvånande att han skulle rösta på Island och Sverige.
Åkte på väldans trevlig ESC-fest i min fina t-shirt. Stämningen var på topp men dalade under omröstningen.. Och drinkarna blev starkare. Och starkare. Och rena. Därefter skulle vi klubba – vilket jag sett fram emot länge. Kön var dock på tok för lång så efter lite dividerande köpte jag mig en vegoburgare och tog en taxi hem.
Ångestattack.
Jag glömde mobilen i taxin och… Åh! Orkar inte berätta. Men efter väldigt många om och men fick jag tillbaka den på morgonkvisten.
Söndag: Naturligtvis mycket trött och sliten och hade gärna slappat i hemmet hela dagen men vännen R hade födelsedagsmiddag på krogen så jag hade inget val. Upp på hästen igen. Det var trevligt dock. Många fina människor och god mat. Hem i god tid. Somnade i soffan.
Nu är en ny vecka här och som vanligt är jag inte riktigt redo. Har pratat ESC med irländaren. Han röstade på Norge.
Låt detta bli en bra vecka.