Det kom ett MMS från mor.
Den här hänger på väggen i föräldrarnas eleganta våning (ej att förväxla med mitt barndomshem).
Ja se, jag var en konstnärlig fjolla redan som sexåring.
Etikett: familjärt
”Jul”: Afton
Så det blev ju en trivsam afton.
Efter lite jobb kom Dansken över och jag bjöd på lyckad middag… Buffé får man nog säga. En blandning av ”en vegetarians dröm”, lite finskt och lite Mellanöstern.
Vi såg Sarah Silvermans ”Jesus Is Magic” och skrattade högt och rått.
Och jag fick julklappar av Dansken – själv hade jag så klart inga att ge tillbaka eftersom vi ju inte skulle fira jul. Men han jobbar i modeindustrin och ville väl ge mig något som höjer mina aktier på den förhatliga singelmarknaden.
Trots både dödsbud (i min släkt står vi varandra så nära att vi hör på omvägar när någon ska dö) och ostädat, inte det minsta juligt hem, så hade vi en underbart trivsam afton och när Dansken började säga saker som ”jag är så tacksam över att du är min vän och jag älskar dig” så var det dags att bädda åt honom i soffan.
Men innan dess DJ:ade vi friskt på Facebook. Ni förstår; Dansken är en grabb som konstant levererar. Han har oneliners så det räcker och blir över. Jag bjuder på ett axplock:
Min livslögn: den arabiske gudfadern
I hela mitt liv har jag trott att min gudfar heter Farid.
Jag har inga minnen av honom men jag har ett glatt fotografi på oss tillsammans; på mitt födelsedagskalas någon gång i slutet av 70-talet.
Farid försvann och (av någon anledning) har jag ibland fantiserat om att han är shejk i något arabland och att jag en supersolig dag ska få ett brev som säger att han aldrig fick några egna barn och att jag nu ska få ärva honom och leva i lyx och flärd tills jag lämnar jordelivet.
Idag kom jag att tänka på att när min syster bad mig bli gudfar till hennes senaste pojkspoling så gick det inte för sig eftersom jag inte längre tillhörde någon kristen församling. Jag hade i och för sig redan lämnat kristendomen bakom mig när jag blev gudfar till hennes förstfödda tösabit, men av någon anledning så gick det för sig den gången.
Tankarna vandrade vidare och jag kom på att Farid ju var muslim – hur skulle han då ha kunnat bli gudfar i Svenska kyrkan?
Jag SMS:ade min mor. ”Dagens överraskande fråga…” och så frågade jag lite om denne Farid.
Det visade sig snart att min gudfar inte alls heter Farid – han heter Sune.
Och jag som alltid tyckt att det har varit lite spännande att ha en arabisk gudfar. Tji fick jag.
Alltid är det nåt. Och vem Sune är har jag ingen som helst aning om.
Comments off.
30-dagarsutmaningen, dag 7
30-dagarsutmaningen fortsätter (i snigelfart) här och nu.
Dag 7: Ett foto som gör dig glad.
Ah, det finns ju hur många som helst, men jag väljer ändå detta foto på mig och guddottern. Året var 2009 och efter flera helvetesmånader på raken så kom till slut ljuva augusti.
I am officially bored
Rensade jobbdatorn och fann ett par klipp… Jag kan göra mycket med min röst.
För övrigt så sitter jag halvnaken på jobbet – blev så varm efter lunchpromenaden…
Sebbe och jag sprang (återigen) på Richard Herrey. Han kallade Sebbe ”snygg”.
Jag blev nyss inbjuden till Berlin. Till jul. Inte för att fira jul då så klart eftersom det naturligtvis är en som föredrar att fira chanukka som ligger bakom denna inbjudan.
Snart packar jag ihop och går hem.
Uppdatering: och åh, jag blev alldeles nyss morbror för tredje gången. Sju syskonbarn har jag nu – inte illa jobbat, bröder och syster.