Kategori: Sverige

16 år senare

Idag firar jag 16 år som stockholmare.
Fatta.
Sexton.
Som en oskyldig nittonåring kom jag till staden, med en fullmatad resväska och ett huvud fullt av drömmar och fantasier. Med betoning på naiva fantasier…
Mitt första år bodde jag på Dannemoragatan och det var en omtumlande tid som jag minns med blandade känslor.
Jag hade inte besökt nämnda gata sedan 1995, men nu kände jag att det var dags! Sebbe och jag åkte dit och knäppte några bilder och jag berättade allt om svunna tider. Han var inte särskilt imponerad.
Det stora med denna sextonårsdag är att Stockholm nu är den stad jag bott längst i. Det förra rekordet låg på 15½ år och då var det fråga om min västergötlandshåla.
Numera kan jag helt enkelt med gott samvete kalla mig stockholmare. Dock vill jag gnälla lite och säga att Stockholm var roligare förr (tänk de glada åren i slutet av 90-talet). Staden känns numera skrämmande konservativ och torr (bär du röda skor så blänger folk). Skärp er.
Lev och låt leva!



Sebbe ville naturligtvis gå in och ta sig en titt på den ganska fula tvårummaren.


Bild från Eniro.

Det heterosexuella samlaget ligger i luften

Här är min rapport från gårdagens tunnelbaneresa.
Hej. Jag står på tunnelbanan. Till höger om mig står ett kelande par i medelåldern och till vänster ett yngre råhånglande par. Deras förspel är intensivt och man bara vet att han har ribba och att hennes fina lilla fitta är fuktig. Det smaskas ordentligt kan jag avslöja. Då och då kvider hon till. ”Mmhh!” ”Brööl!” svarar han.
Jaha, nu kliver de av – nu blir det åka av hemma på hallgolvet. Ha kul så länge det varar – akten lär bli kort.
Bakom mig sitter en ung kvinna med barnvagn. Hon har kört in vagnen i gången istället för att lämna den vid dörrarna. Barnet skriker inte men ändå sitter morsan och viftar frenetiskt med sin bjällra. Dong-dong-dong-kling. Dong-dong-dong-kling.
Åh, nu är det något ljushuvud som plockar fram ett munspel. Så vackert. Dong-dong-dong-kling och munspels”musik” på det.
Snett mittemot mig sitter en kvinna runt 40. Hon glor på mig och hon ler lite inbjudande. Jag vet inte om det är mig eller min hund hon har siktat in sig på.
Har ni tänkt på att under helgerna existerar inga regler i kollektivtrafiken? Att ta sig från a till b (en tripp på 12 små minuter) blir en händelse i sig – en hej-kom-och-hjälp-mig-händelse.
Vore jag inte miljöpartist och om jag hade körkort så skulle jag ta bilen. (Det går inte att promenera på helgerna eftersom gatorna är fulla av långsamma flanörer som vaggar från höger till vänster.)

Hej från city

Vi är i Gallerian och jag har lyckats handla upp mitt presentkort. Endast 5 kr kvar!
Vi älskar Stockholm då man kan springa på Gudrun Schyman i Gamla stan och bakom kassor jobbar transsexuella utan att väcka uppmärksamhet/ses som freaks och på gatorna kan även bögar promenera hand i hand.
Love it.
Nu mötte Sebbe en chihuahua i flott blus. De hälsade och nosade men snart blev chihuahuan sur.
Love life.