Kära svensk,
Jag är mycket glad över möjligheten att tala direkt till dig – utan media, utan mellanhänder och utan trasiga telefoner. Jag skulle vilja berätta lite för dig om mitt fantastiska land – Israel – och om dess människor och grannar. Jag är säker på att du har läst/hört/sett en massa i media, om oss och om konflikten här, och om media är din enda källa till information så kan jag med ganska stor säkerhet säga att du ogillar oss. Jag skulle vilja ge dig några saker att tänka på, saker som när du tänkt igenom dem ordentligt, får dig att inse att vi inte är ’the bad guys’, utan snarare tvärtom, vi är ett ljus i mörkret, i denna råa och brutala del av världen. Jag hoppas att du kommer att kunna ta till dig vad jag har att säga, helt enkelt för att jag tror att våra länder delar samma värderingar.
Jag ska tala om endast ett ämne – mänskliga rättigheter. Inte judiska rättigheter. Inte palestinska rättigheter. Inte muslimska rättigheter. Utan mänskliga rättigheter. Om det så gäller en kvinna, en homosexuell, en kristen, en mörkhyad jude eller en hinduisk lesbisk kvinna.
Du har förmodligen hört i media att Israel förtrycker palestinierna och att palestinierna lider svårt under ”israeliskt styre”. Först och främst, de största förtryckarna är de styrande i Gaza själva. Medan jag skriver detta brev till dig behandlas hela den kvinnliga befolkningen i Gaza som handelsvaror. Hedersmord äger rum regelbundet, och kvinnor kan, så klart, inte själva välja livskamrat. Allt enligt sharialagarna.
Hur kan någon hävda att hans mänskliga rättigheter kränks, medan han våldtar, mördar och lemlästar sina egna döttrar, systrar och mödrar? Tror du att en sådan person skulle vara rättfram och ärlig om sina handlingar? Eller om någonting överhuvudtaget?
Människor som menar att homosexuella ska avrättas, enbart på grund av vilka de är – kan dessa människor ens låtsas vara domare beträffande mänskliga rättigheter och friheter?
Älskade svensk, jag skulle älska att ta dig med på en tur i mitt underbara och frihetsälskande land. Att visa dig vad vi har åstadkommit här, och inte minst, introducera dig för människorna som ligger bakom det hela – människor som sätter stort värde på både sin personliga och den kollektiva friheten. Människor som inser att för att bli accepterad och behandlad som en jämbördig, måste man behandla andra på samma sätt. Människor som förstår att för att kunna njuta av friheten, får du absolut inte kränka någon annans frihet.
Jag skulle vilja krydda till min monolog med roliga fakta som kommer att stärka mitt fall:
*) Det enda landet i Mellanöstern där arabiska medborgare har full politisk frihet (att rösta OCH att bli röstade på) är Israel, vilket inte är så konstigt då vi är den enda demokratin i området. Och om du undrar, apropå det där med ”bli röstade på”, så ja, det finns araber i det israeliska parlamentet.
*) Israel är öppet för SAMTLIGA religioner, vi respekterar varje person av varje tro. Mest för att vi respekterar personen först, och med det följer att vi respekterar vad denna person tror på, om det så är islam, kristendom eller buddhism. Så länge en person respekterar människorna omkring sig, så är han mycket välkommen. För att bevisa det så kan jag säga att vi har massor av kyrkor, moskéer och synagogor – och inga begränsningar angående var sådana kan byggas, eller vem eller när någon kan be i dem. Bara en snabb påminnelse – saudierna tillåter inte icke-muslimer att besöka Mecca (om det så är en kristen, eller G-d förbjude, en jude).
*) Kvinnor i Israel är jämlika män. Vi har kvinnliga piloter i militären, kvinnliga chefer på de högsta posterna och vi har naturligtvis också kvinnor i politiken (även arabiska kvinnor!). Vi hade till och med en kvinnlig premiärminister, d.v.s. statens mest inflytelserika person.
*) Homosexuella i Israel är jämlika. I militären och i både den offentliga och den privata sektorn väljs människor in efter sina personliga egenskaper. Alla bedöms efter sina egenskaper och alla är lika inför lagen (det finns till och med antidiskrimineringslagar angående detta).
Så, mina vänner, bara tänk på detta för ett ögonblick. Vem är mer benägen att kränka de mänskliga rättigheterna och att ignorera vanlig mänsklig etik? Ett land som respekterar och vårdar mänskliga friheter i allt det gör och på alla områden – barns, kvinnors, homosexuellas och religiösa minoriteters rättigheter är heliga – eller en som vanvårdar sitt eget folk på alla punkter? Kan palestinierna verkligen predika för Israel (och hela västvärlden) om mänskliga rättigheter, medan de mördar sina döttrar, använder barn som mänskliga sköldar samt förtrycker sexuella och religiösa minoriteter?
Jag hoppas verkligen att även om jag inte kunde få dig att ändra åsikt så kanske jag åtminstone kunde få dig att tänka på saken ur ett annat perspektiv, och kanske väckte jag en lust hos dig, att ta reda på mer på egen hand.
Fred, och vi ses nästa år i Jerusalem. 🙂
Yuri
Read this letter in English.
Fri översättning: Kim Milrell.
