Stanna The F**k Hemma!

Kom att tänka på en person: min S.I.P. (Secret Israeli Person) som jag dejtade för några år sedan. (Gamla följare kanske minns vår heta romans.)
Han tillhör en riskgrupp då han är skadad invärtes efter att ha blivit förgiftad av ([svenska] Socialdemokraternas bästisar) Hamas.
Hade inte hört av honom på ett tag. Vi sågs senast när han som hastigast besökte Finland i höstas, så jag hörde nu av mig för att fråga hur han mår.

Han mår okej men om han smittas så är det med stor sannolikhet tack och hej. Och han är alltså en ung och spänstig och annars frisk man. (Det är ”bara” det att de förfärliga Socialdemokraternas kompisar, med hjälp av vidriga ”bistånd”, har förstört vissa av hans inre organ.) (Han svimmade på vår första date i Budapest, och det berodde ej på min extrema skönhet, tro det eller ej.)

Så allt vi kan göra är att STANNA the f*ck HEMMA, så att vi inte sprider smittan vidare, så att vården inte blir överbelastad, så att de som behöver vård FÅR vård.
Skärp er nu.

Gäller även alla äldre (och som ni vet så står jag alltid på de äldres sida). Men nu får även ni skärpa er. Ser er vagga runt på gator och torg, UTAN egentlig anledning. STANNA HEMMA!

Upplevelser i coronatider

Igår återvände jag alltså till jobbet efter en två veckor lång paus. Detta noterade jag:

✔️I rulltrappan på väg ner till metron stod en äldre man framför mig. Han höll handen på räcket och kliade sig därefter i ögat.
✔️Jag handlade lunch på Lidl där en kvinna nös på fruktavdelningen. Rakt ut i luften. Hon liksom böjde på knäna och tog sats så att nysningen verkligen fick fin fart.
✔️Jag stod på gatan och rökte och en okänd man frågade om han kunde få min cigg. ”Det kanske inte är någon bra idé med tanke på corona..” började jag och mannen avbröt mig: ”Jag vill dö tillsammans med dig.” Det hade kunnat låta romantiskt på ett desperat vis, men i sammanhanget lät det bara makabert.
✔️På jobbet i köpcentret nyser, hostar och snörvlar folk. De snorar ner sina händer och pillar sedan på butikens varor.
✔️En dam kom fram till kassan för att betala och hon hade sin sedel i munnen, mellan tänderna, och sträckte den sedan mot mig.

Trevlig resa. Vila i frid o.s.v.

Ut på stan i coronatider?

Kim & Blake denna morgon.

I morgon ska jag börja jobba igen efter min två veckor långa paus.

Jag har inte fått nån ny info från arbetsgivaren så jag måste ju infinna mig. Det känns dock konstigt och onödigt att jag i dessa tider ska skumpa runt på spårvagn, metro, buss i sammanlagt två timmar per dag. För vad? För att sälja böcker och krimskrams som man faktiskt inte vill, men trots allt faktiskt rent fysiskt kan, leva utan.

Men jag måste ju ta mig dit. Mitt nya kontrakt träder i kraft just i morgon och jag vill inte bli arbetslös igen. Att plötsligt stå utan jobb efter ett helt (halvt?) arbetsliv var lätt det värsta jag har varit med om.

Vet ni hur det känns att som en rask person som alltid har arbetat hårt plötsligt bli sedd som en slashas som lever som en parasit? Inte bra för självkänslan, kan jag meddela.

Jaja. Jag tar mig till Gårdsbacka i morgon och inväntar vidare instruktioner. Bussarna och spårvagnarna ekar tomma, har jag noterat i förbifarten, så kanske måste jag inte träffa en enda människa.
❗️Men sedan väller en massa pensionärer och knarkare in i butiken ändå! Ja, ni hör ju hur ohållbar denna situation är❗️

Mer eller mindre isolerad

I onsdags morse fick jag ett SMS där det stod att resten av veckans inplanerade göromål bryskt ställts in.
Så vad har jag och Blake hittat på sedan dess då? Vi har varit hemma.
Har man hund så måste man ju gå ut några gånger per dag men utöver våra promenader I DET EXTREMT VACKRA VÅRVÄDRET så har vi bara ugglat i bostaden.
Jag har passat på att städa och sortera och läsa och spela en massa pop. Nyhetssändningar och poddar har rullat i bakgrunden mest hela tiden; det är dramatiska tider vi nu lever i.

Jag blir en smula provocerad av alla gamlingar som vaggar runt på gatorna. STANNA HEMMA. Ta denna smitta på allvar!

I övermorgon ska jag börja arbeta igen och det känns minst sagt onödigt att jag ska skumpa runt i kollektivtrafiken i två timmar per dag mitt i detta smittokaos. Får väl se hur länge arbetsplatsen håller öppet innan dörren bommas igen.

Jag har tänkt på det här med handhygienen…
Jag slår in portkoden.
Öppnar dörren.
Öppnar nästa dörr.
Trycker ner hissen.
Öppnar hissdörren.
Trycker på våningsknappen.
Skjuter upp hissdörren.
Plockar fram mina nycklar.
Låser upp. Vrider på handtaget.
Drar igen dörren. Plus mellandörren.
Tar av mig jackan med mina virusindränkta händer.
Tar av Blakes koppel.
Tar av mig mössan och skorna.
Öppnar badrumsdörren. Slår på kranen. Tvättar händerna och torkar dem.
Alkogel på händerna.
Men nu har jag ju kvar en massa virus på till exempel byxorna.
Slutsats: det går ta mig tusan inte att undvika corona.

Vem är Melanie C?

Mitt i detta eländiga coronakaos har en av mina favoriter släppt en ny singel och dessutom är videon riktigt sevärd.
Här är Melanie C:s ”Who I Am”.

I was building my armour so I could fit in
To avoid any drama I would shut my mouth I hid
I was lost in the ruins of who I thought I should be
I forgot I was human I must set my body fre
e

They don’t recognise when I’m being honest

Because I wasn’t before
No they may not like it but I’m not sorry


That’s who I am
No I’ve got nothing left to hide, hide
I’m comfortable with what’s inside, side (That’s who I am)
You think you’ve known me all this time, time
But the real me is mine, mine. (That’s who I am)
That’s who I am


When I look in the mirror I finally like what I see
There’s been so many changes I accept they’re a part of me


They don’t recognise when I’m being honest
Because I wasn’t before
No they may not like it but I’m not sorry

That’s who I am
No I’ve got nothing left to hide, hide
I’m comfortable with what’s inside, side (That’s who I am)
You think you’ve known me all this time, time
But the real me is mine, mine. (That’s who I am)
That’s who I am
That’s who I am


That’s who I am
No I’ve got nothing left to hide, hide
I’m comfortable with what’s inside, side (That’s who I am)
You think you’ve known me all this time, time
But the real me is mine, mine. (That’s who I am)


I’m ready to drop my armour 

It will make me stronger
Drop my armour

That’s who I am 
I’m ready to drop my armour 
It will make me stronger
Drop my armour 
That’s who I am