Ute och morgonjoggar med S. Han älskar att snön är tillbaks. No more lera.
Etikett: snökaos
Stockholm har vinter
Plötsligt har vi mer snö än jag kan minnas att vi haft på flera år. Klimatdramat lyser med sin frånvaro (men sluta för guds skull inte sopsortera och fortsätt lämna bilen hemma, ni som kan!) och ingen är lyckligare än Sebbe och jag. Det knarrar under skorna – och det är inte min hälsporre som gör sig påmind. Ja, jag har fortfarande ont och kan ej motionera. Jag går upp alla kilon jag gått ner, men shit the same. Jag är fräsch ändå.
Lite drama då.
Ni minns mitt iTunesdrama, kanske. Jag fick pengarna tillbaka för det där felmärkta albumet (jag orkade inte gnälla över att jag borde fått återbetalning för båda plattorna) och jag noterade att de drog tillbaka skivorna ifråga. Igår kväll såg jag att den ena återigen dykt upp i iTunes Store och det är fortfarande fel låtar. Vad är det fråga om?!
Inte nog med det. Köpte två singlar som jag redan hade i datorn men ej hade betalat för if you know what I mean och nu ville jag ha dem helt lagligt eftersom jag tycker om dem och vill stödja artisten. Naturligtvis är de felmärkta (och detta gick inte att höra på förhandslyssningen på iTunes). För f*n! Inte konstigt att folk laddar ner illegalt – då vet man åtminstone vad man får. Fel man på fel plats uppenbarligen. Jag hatar att ha fel man på fel plats.
Ja, så nu måste jag maila och gnälla igen.
Och så kom vintern på allvar
Ni kan ju gissa vem som är lycklig. Ja, Sebbe skuttar runt som en tok i snön. Själv muttrar jag om att jag längtade efter snö och kyla hela hösten och så kom den när jag såg fram emot våren. Blommorna hade ju redan börjat blomma och fåglarna sjöng sommarsånger!
Ordning!
Jag sov till halv ett idag – underbart var det – och jag drömde två underhållande drömmar: Den ena innehöll allt jag vill ha. Den andra var absurd men verklig. Vaknade av ljudet av ett SMS. En inbjudan till fest. Det blir dock hemmakväll för mig ikväll igen. Kanske kan jag drömma vidare på mina drömmar.
Jag har inga planer för dagen och det känns både bra och mindre bra. Känner mig lätt onyttig onödig. Inte bra. Och kaffet är slut så jag försöker komma igång med hjälp av te. Det funkar inte.
Snö
En gång för kanske tio år sedan var jag på klubben Propaganda. Jag mötte en man och vi hånglade på gatan. Det snöade. Allt var som i en film. Tänk; två människor hånglar och det snöar och kameran snurrar runt, runt dem.
Sedan hördes vi aldrig mer.
Men jag kom ihåg hans namn och bad min kollega WD ringa nummerupplysningen (det här var före hitta.se) men hon fann honom ej.
Ibland undrar jag vem han var och vad han gör och om han kanske kommer ihåg den där gången i snön.
Mörker
Gud vad jag längtar efter… snön! Har nog aldrig gjort det tidigare men för varje sommar som går uppskattar jag sol och värme mindre och mindre och ser mer och mer fram emot mörkret. Hösten är fantastisk men alldeles för kort. Det känns som om träden somnar, gulnar och klär av sig på bara en vecka. Sedan står de där; kala och intetsägande.
Men tänk så skönt när snön täcker marken. Man öppnar porten och kliver ut på gatan och slås av tystnaden. Stadens ljud och oljud dämpas av snön. Man får äntligen klä på sig ordentligt. Och det är helt legitimt att inte ha tusen järn i elden.
Det finns inte mycket som slår känslan av att huttrande kliva in i ett varmt, ombonat hem. En mustig het gryta och vuxenmys i soffan.
Please.