Böcker

Två goa böcker va!
Två goa böcker va!

Oj, vad snabbt det gick. I måndags (då boken släpptes) letade jag efter den i samtliga stora stockholmska bokaffärer men fann den ej (och vågade inte fråga). Beställde den på Amazon i onsdags och redan idag fick jag den med posten. Jag talar om boken Madonnas bror Christopher Ciccone skrivit: Life with my sister Madonna. Det ska bli spännande att läsa den! Jag undrar just vad det var som gick snett i deras relation – de har ju stått varandra nära både professionellt och privat. Han är ju trots allt bög, och hon bögikon. Hmm… Hoppas boken ger svar på den frågan.
När vi är inne på ämnet böcker vill jag inte helt oblygt påpeka att av mina tre böcker ligger samtliga på topp 5 över de mest sålda bloggböckerna på Vulkan.se.
2. Tänk om detta är kvällen då något underbart händer
4. Ångest och eufori
5. Shameless
Nästa vecka släpps samlingen och jag kan äntligen avslöja den underbara titeln: Greatest Hits. Hallå! Det är ju underbart. Hits! Som i antal hits på en webbsida. Hurra för mitt fyndiga jag!
Och ja – man måste alltid ha en samling.
Nästa bok kommer vara min dagbok från 86-92. Den kommer bli en storsäljare. Därefter kommer Romanen med stort R.
Nu säger jag glad helg. Vi hörs på måndag.

H&M-flirten

Jag glömde visst berätta om det där som hände på H&M i korsningen Sergelgatan/Hamngatan i fredags.
Efter jobbet följde jag med min kollega Modeslavinnan Gucci dit. Det var väldigt varmt och trångt och jag trivdes inte alls. Gucci stod i kassan och dividerade, så där som brudar gör, om ett par mycket fladdriga byxor och jag kastade ett öga (så där som man som ensamstående gör) på en hunk som just försvann bakom en pelare. Han blev nyfiken och som vore det en film tog han ett steg tillbaka och tittade fram.
Därefter zickzackade han sig mot mig. Han vidrörde, ja nästan smekte, plaggen som hängde på galgarna, som för att ta sig framåt, utan att ögna dem för ens ett ögonblick. Snart stod han en meter framför mig och han stirrade mig rakt i ögonen. Jag vek undan med blicken och började (naturligtvis, eftersom jag är jag) fnittra lite. Han passerade mig. Jag klev fram till kassan och flämtade något i Guccis öra.
Hunken vimsade vidare i butiken. Han tittade på en rutig kortärmad skjorta – en mycket trist sådan, men exakt vad jag skulle tippat på att han skulle falla för.
För övrigt bar han en övertight vit t-shirt och ja, han var het.
Sedan tog jag tuben hem.
Slut.

Spansk disko VS estnisk klassisk musik

Min “söndag” har inte börjat så bra. Okej, detta är petitesser i det stora hela, men ändå…
För några veckor sedan beställde jag min spanska favoritbrud Marta Sánchez senaste platta på Amazon. Detta är det enda av hennes album jag inte har i min samling och i morse vaknade jag av en duns på hallmattan. “Hurra”, skrek jag. “Marta är här!”
Jag slet upp paketet för att njuta av den ljuvliga, färgglada omslagsbilden… men fick till min fasa istället se ett helvitt, fult omslag till en estnisk symfoni-CD. Mycket upprörande! Vänligen ge mig vad jag betalar för! Jag är inte på humör för estniska klassiska tongångar! Jag kräver spansk disko!
Marta Sánches blev min favvobrud när jag var i Spanien första gången som 19-åring. Jag hälsade på min hunk Antonio och Marta, som tidigare varit sångerska i popgruppen Olé Olé, hade nu en hit med Desesperada från hennes nysläppta solodebut Mujer.
Vi kilade till El Corte Inglés och inhandlade plattan som på många vis numera påminner mig om en kärlekshistoria från en svunnen tid.
När jag nu försöker återuppleva detta vackra får jag istället estnisk klassisk musik i lurarna. Är det rimligt? Är det ett tecken på att
a) jag borde åka till Estland
eller
b) jag borde låta det förgångna vila?
Åh, whatever. Jag ville ju bara lyssna på lite spansk högkvalitativ diskopop, för tusan!