Hemmamannen i mig

Igår kväll skämde jag bort herr Storbritannien ordentligt. Jag bjöd på min fantastiskt goda vegolasagne och till efterrätt rabarberpaj och chokladmuffins mer eller mindre direkt ur ugnen. Det dracks rödvin och bacardi och alla var glada.
Framåt natten tog vi oss ut på klubb men som vanligt kom jag på att “oj, jag är ju mer en barhoppa”. Och inte minst hemmakis. Jag är nog redo att gifta mig och stanna hemma på lördagskvällarna. Och baka och laga mat och se på trevlig lördagsunderhållning på TV. Alltså måste jag först och främst börja dejta.
Ja. Så får det bli.
Kimmans vegolasagne
1 pkt quornfärs
2 burkar krossade tomater
1 gul lök
Lagom mycket vitlök
1 gul paprika
Stek och gör en tjock sås av ovanstående
Överdrivet mycket (smal) fetaost
Riven ost
Lasagneplattor
Mycket kryddor och lite salt
Varva sås, plattor och fetaost. Avsluta med riven ost. In i ugnen, 225 grader, i 45 minuter.
Muffinsreceptet finner du i arkivet. Har dock, i dessa smala tider, minskat mängden socker till hälften.

Väderkvarnar och sojakorvsburgare

Vi hoppar som vanligt friskt från ämne till ämne i denna blogg. Nu ett mattips. Igår tokade jag till det genom att laga burgare med sojakorv i. Oerhört smarrigt.
– Hamburgerbröd
– Paprika
– Röd lök
– Tomat
– Fetaost
– Sojakorv
– Hamburgerdressing
– Stark senap
Smarrigt värre!
Igår firade jag också sommarens sista dag. Idag hängde jag in Britneyshortsen i klädkammaren. Och visst har ni känt höstvindarna idag!? Det har jag och framförallt Sebbe; öronen fladdrade som väderkvarnar i vinden.

Sojakorvsburgare

Veglasagne och 90-talspop

Idag svängde jag ihop min alternativa vegetariska lasagne. Den får väl inte ens kallas lasagne men jag gör det ändå.
– Fräs rödlök och en halv påse quornfärs + vitlök
– Häll i två stora burkar krossad tomat
– Krydda rejält
– Varva blandningen med lasagneplattor samt lägg till lite fetaost här och där
– Toppa med riven ost
– 200 grader, 40 minuter
– Njut!
Nu orkar jag inte jobba mer utan slösurfar och lyssnar på Ace Of Base (!). Låten Never Gonna Say I’m Sorry slängde mig tillbaka till 1995. Jag var inneboende hos Norrmannen på Söder och jag dejtade Robert som nyss lämnat sin präst till sambo. Never Gonna Say I’m Sorry var vår låt och när jag träffade honom många år senare sa han att han alltid tänkt på mig när han hört låten.
Detsamma tydligen…

Mat

När jag har noll energi och noll tankekraft blir maten ofta ett enormt dilemma. Oftast kör jag med denna maträtt, som förutom att den är busenkel att svänga ihop dessutom är ljuvligt god.
Fullkornspasta (koka)
En burk champinjoner (stek)
En liten rödlök (fräs)
En burk crème fraiche (paprika & chili) (blanda i)
En himla massa parmesan (on top)
Servera och njut.

Ris och sånt

Jag var hundfri i 18 timmar. Hundvakten ville nämligen ha sällskap så han kom helt sonika och hämtade Sebbe igår och idag kom de och mötte mig på jobbet när jag slutade för dagen. Sebbe tycker nog att det är trevligt och spännande att sova borta då och då. “Lite som att åka till mormor”, kvittrade min syster om saken, “man får en massa glass och kakor och får sitta uppe hur länge som helst om kvällarna”.
Nu väntar vi på att Mello ska börja (okej, mest jag dårå).
För länge sedan lovade jag att blogga om maten som Hundvakten + sambo bjöd på på förlovningstillställningen. Förlåt att det dröjde. Detta var i alla fall det urgoda riset;
Hundvaktens olivris
80 gram soltorkade tomater
100 gram stora gröna oliver
1 st lök
2 msk olja
3 3/4 dl vatten
salt och peppar
80 gram smör eller margarin
1 tsk milt paprikapulver
2 kvistar slätbladig persilja
Blötlägg tomaterna i vatten en timma. Strimla dem. Skala och finhacka löken. Hetta upp oljan i grytan som riset ska kokas i. Fräs löken genomskinlig. Tillsätt oliver, ris och tomatstrimlor samt vatten. Salta och peppra. Koka upp och låt koka tills riset är färdigt. Garnera med paprikapulver och persilja.