Åtta fartyg stävar just nu över Medelhavet på väg mot Gazaremsan. Tre av dem är fyllda med förnödenheter, allt som allt cirka fem tusen ton mat mediciner, avsaltningsutrustning och annat till gagn för civilbefolkningen i Gaza. De övriga fem skeppen är fyllda med politiska aktivister på färd för att manifestera sin avsky mot Israel.
Läs hela Ett skepp kommer lastat – med aktivister.
What they won’t tell you about are the fancy new restaurants and swimming pools of Gaza, or about the wind surfing competitions on Gaza beaches, or the Strip’s crowded shops and markets. Many Palestinians in the West Bank and Gaza live a middle class (and in some cases an upper class) lifestyle that western journalists refuse to report on because it doesn’t fit with the simplistic story they were sent to write.
Läs hela What the media won’t report about Gaza.
Båtfärder mot Israel bär en stark symbolik. Från den första stora aliyahn i slutet av 1800-talet har förtryckta europeiska judars traditionella väg till friheten varit maritim. Anledningen till att kampanjen ”Ship to Gaza” envisas med att just skeppa sin last till den ockuperade Gazaremsan, i stället för att tillmötesgå israelerna och ta landvägen, beror mycket på att man vill spela på känsloladdad historia. Det blir ganska osmakligt när kampanjens omslagsgubbe, Henning ”enstatslösningen” Mankell, i praktiken anser att judarna som färdades över Medelhavet gjorde fel när de lämnade ett fientligt Europa.
Läs hela ledaren.
Comments closed.
