Simpel kvällstur blev polisdrama

Vi skulle bara gå ut. En snabbis.
Det visade sig att huset var omringat av blinkande polisbilar.
Nåväl, vi började gå vår lilla kvällsrunda och snart började även polisbilarna cirkulera.
Jag kände mig liten och illa till mods där jag smög runt i oktobermörkret.
”Äh, det är bara en fjolla som rastar sin hund”, sa säkert konstaplarna.
Vi gick vidare och bilarna strök runt i mörkret. Som iglar.
I mitt huvud gick jag snabbt igenom allt olagligt jag någonsin gjort. Allt preskriberat.
Något snattat örhänge i tonåren.
Lite röka i London.
Inget att uppröras över.
Snart satte sig Sebbe på sitt håriga arsle för att gå på herrarnas.
Just då dök en polisbil upp. ”Åh nej”, tänkte jag. ”Nu tycker de att jag är skum som står här mitt i mörkret.” Jag ställde mig så att Sebbe verkligen syntes där han satt och krystade.
”Tänk om de hojtar ’hallå där, du plockar väl upp efter din hund!'”, tänkte jag. ”Ja, konstapel. Skippar endast hundbajan när jag är en smula anarkistisk och plockar upp krossat glas, plast och metalldelar istället, som jag sedan noga sorterar i miljöstugan.”
Jag kunde inte undgå att beundra Sebbe som lyckades gå på herrarnas med ett par strålkastare riktade mot sig medan de blåa ljusen så aggressivt lyste upp i mörkret.
Jag kom att tänka på den där gången då konstaplarna haffade mig och påstod att jag hade knarkat – jag klarade inte av att lämna urintest då en stor, stark polisman stod bakom mig inne i toalettbåset.
Huvaligen. Hemska minnen. Jag är ingen ränna-man heller för den delen. Rännor är både perversa och dekadenta.
Ja, ja. Nu är vi hemma i tryggheten och det har slutat blinka utanför. Förhoppningsvis fick poliserna tag i huliganen de letade efter.
Uppdatering: Det visade sig så småningom att ett ungdomsgäng rånat en kiosk i närheten. Idioter. Uppfostra gärna era barn!

Hyckleri och ett skämt till poliskår



Ang. Davis Cup-dramat:
Poliserna sitter och skakar av skräck i sina bilar och låter idioterna ostört attackera dem med tegelstenar och slå sönder polisbilarna.
Vad är det för skämt? Varför inte kliva ur bilen och put those bitches out of their misery? Varför accepterar den svenska polisen detta? Det är ju skämmigt. Och de ska försvara medborgarna? Jag skulle inte tro det. Polisen är kanske alldeles för upptagen med att haffa snorungar som säger “nöff nöff” till dem.
Allt kommer gå åt helvete om vi inte kommer ifrån den mjäkighet som genomsyrar detta land.
Det var lite komiskt, för övrigt, när jag satt inloggad på MSN igår kväll. Y såg på de israeliska tv-nyheterna och plötsligt hojtade han att det visades ett inslag från Malmö. Därefter rasslade det till ordentligt då mina kamrater i Tel Aviv frågade mig (i kör) vad det var som stod på och vilka det var som ställde till med detta drama.
Jo, ni förstår, svarade jag, det handlar om människor utan verkliga problem. Så fort de får minsta lilla chans att få utlopp för sina aggressioner så tar de den. Tänk den där snubben som fick nobben av en jänta på högstadiet och därefter hatar och förödmjukar varenda kvinna han möter.
Er poliskår är ju… inkompetent, sa de också. Jo, tack. Jag vet, svarade jag.
Hyckleriet är så enormt och så patetiskt att jag svettas av ilska. Sport (och Eurovision) ska inte blandas ihop med politik, säger vi när vi skickar iväg våra idrottare till det ack så fantastiska Kina (och snart en mellovinnare till det ljuvliga Ryssland), men så fort det handlar om Israel (som fortfarande bara vill ha fred och gärna hjälper till att bygga upp en palestinsk stat om de bara får lugn och ro) så är det politik på hög nivå.
Får du ta mycket skit för att du är Israelvän?, frågade min vän IB. Inte rakt upp och ned, svarade jag, även om vissa otrevliga bloggkommentarer inkommer då och då (men de är alltid så hetsiga att jag enligt lag måste radera dem*) och jag bryr mig faktiskt inte om vilket. På samma sätt som jag inte är rädd för att bli nedslagen när jag går hand i hand med min älskade. Vissa saker måste man helt enkelt ta risker för. Annars går allt åt helvete.

Eftersom det är “fredag” för mig och jag nu kommer att vara ledig ett par dagar passar det bra med ett vintips.
Barkan Classic Shiraz 2007 (nr 96978) 85 kr på Systembolaget. Väldigt smarrigt!
Land: Israel
Distrikt: Dan
Alkoholhalt: 13,0 %
Färg: Blåröd färg.
Doft: Fruktig, örtig doft inslag av gräs, svarta vinbär, plommon, peppar och vanilj.
Smak: Fruktigt vin med inslag av örter, plommon, peppar, vanilj och mörk choklad.
Rekommenderas.

Musik är livet så här kommer några tips på bra hebrepop:
HaDag Nachash, samlingen Avoda Ivrit 60 (med bland annat Danas ljuvliga cover av Bamakom Hachi Namooch Be’e Tel Aviv, Harel Skaat, Shiri Maimon, Amir Fay Guttman samt underbara Teapacks.
Fler shoppingtips finns hos FiM.
Slutligen kan jag rekommendera alla ensamstående heterokvinnor och bögar att snärja en israelisk/judisk man. De är bäst – både hårda och mjuka på samma gång, på ett sånt där underbart sätt. Ena sekunden slår de näven i bordet för att därefter uttrycka sina känslor med tårar i ögonen (nej, jag generaliserar så klart inte).
Media: här, här, här, här, här, här, här, här och här.
Andra om Davis Cup, Israel, drama, polisen
* Om jag förstått det hela rätt.