Förresten. Musik är ju det bästa som finns (okej, förutom Sebbe och karlar dårå) och visst är det en helt fantastisk känsla när musiken tar över en. Som nyss när jag lite halvnere och psykiskt tokstressad stod och diskade. Plötsligt var det som om jag klev in i en helt annan sinnesstämning. Jag kände mig fri och lycklig och var tvungen att stänga av vattenkranen, höja musiken och helt enkelt dansa loss ett tag.
Sedan tog låten slut och jag återgick till diskandet.
Etikett: lycka
Pop
Det blev en bra dag ändå – trots att den kändes så crappig till en början.
Eurodarling kom över och det blev både ljuvligt god pizza och rödvin och tanken slår mig; att ha en vän som kan komma hem till mig när jag både känner mig som fulast samt har kaos i hemmet pga storstädning är ju guld värt. Och att ha en vän som jag kan sitta rakt upp och ner med och göra det jag gör allra helst – lyssna på musik – är ju bara en fet fucking bonus.
Se; jag kommer ju aldrig kunna sluta blogga eftersom nio av tio av mina närmaste vänner kommit till just tack vare bloggen.
Ibland undrar jag om det är så även för andra bloggare eller om det bara är denna lilla krets som kommit varandra så nära.
Tänk så mycket tid jag spillt på tråkiga pojkvänner som velat diskutera franska revolutionen när jag helst av allt velat diskutera popmusikens historia. Such a waste.
Jag har det så bra numera. Förträffligt bra.
Lycka
Åh, vad jag är glad!
Jag har länge, länge velat se en film som jag bara sett hos en svensk dvd-shop på nätet men där har den länge varit slutsåld. Idag googlade jag väldigt grundligt och gick igenom en massa dvd-sajter och till slut fann jag en shop som hade ett exemplar i lager. Inte nog med det; butiken ligger bara ett par gator från min arbetsplats så nu är filmen bokad och jag ska trippa dit och hämta ut den så snart jag hinner.
Återkommer med en tårdrypande rapport när jag sett mästerverket ikväll.
Love is all
Parad
Hemma och duschar och byter om efter hektisk dag. Sebbe, jag och Ponte tog del av prideparaden och det var roligare än på många år. Vid Hornsgatan… när tusentals människor hurrar och applåderar – det känns liksom ända inne i själen. Ett smakprov i filmklippet ovan.
Populärast var som vanligt “Stolta föräldrar till homosexuella barn”.
Älska dem!
Enligt polisen såg en halv miljon människor paraden. 50 000 gick i den. Helt galet underbart!
Nu ska jag strax tillbaka till parken. Å, jag älskar mitt liv!