Das Leben einer Hausfrau är mycket exhausting

Idag – min lediga dag efter sjudagarsveckan – har jag lekt Hausfrau.
Mycket trevligt.
I morse ringde jag min stylist M. Broberg Møller och bad honom följa med ut på shoppingtur, men han (som nyligen sa upp sig från sitt fashionabla fashion-arbete på grund av att han ”behöver nya utmaningar”) var upptagen med att skriva arbetsansökningar (”You are such a good invandrare”, sa jag då), så jag fick ge mig ut på egen hand.
Jag är värdelös på att shoppa och tycker att det är SÅ tråkigt, så jag kontaktade min andra fashion-vän, som vi kan kalla Africa (när vi möttes på Götgatan så hojtade jag ”my African womaaan” innan jag gav henne en redig kram). Hon bangar aldrig, och hon tog mig med till en för mig tidigare okänd butik på Söder.
Där fann jag en elegant blus att bära på vinterns många fester.

Bögen gillar det mesta som glittrar en smula.

Jag finner en ärtig blus. Fashionistan Africa fingrar som vanligt på något.

Man kan aldrig ha för många hattar. (Observera Carola-blicken.)

Det är farligt att shoppa utan stylist.

Jag åt även falafel hos araberna på Götgatan och njöt en Irish Coffee på en finkrog.
Var på vippen att bjuda mig själv på en ansiktsbehandling, men jag är inte riktigt ”där” ännu.

Dagens outfit på grönsaksmarknaden

Snart är sjudagarsveckan över (lite jobb hemifrån ikväll, men sen så…) och ett par lediga dagar väntar. Därför gjorde jag som jag brukar: spenderade lunchen på grönsaksmarknaden. I morgon ska jag ta mig tusan rensa denna kropp – från insidan och ända ut.
Nåväl, jag ville bara visa upp dagens outfit – jag vet ju att ungdomarna gillar sådana inlägg och för att överleva måste man ju nå även den målgruppen. Så here goes:

En av tusentals tygpåsar - en gåva från någon boutique på Biblioteksgatan.

T-shirt: H&M, byxor: Zara (kommer snart mer om dem i ett separat inlägg), skor: H&M, solglasögon: H&M, hund: privat.

Malouma - en ny Madonna?

Ja, jag ska snart bli av med min monchichifrisyr. Jag lovar.
Tillbaks på kontoret nu och så snart städerskan (som har en ny, kortklippt frisyr som jag till hennes enorma glädje berömde) har gått hem så åker paltorna av igen.

Det var en gång en människa som vaknade en morgon och tog tuben till jobbet

Åh, jag blir så rörd av sånt här. Ja, jag är ju en mycket känslig, ung (nåja) man.
Jag talar om den ca 5500 år gamla skon som hittades i Armenien. Tänk att det var en människa som traskade runt med den på foten. Tripp tripp. Klev upp på morgonen och gick till jobbet (nåja) – tripp tripp. Den människan hade tankar och drömmar och känslor och kärlek och sorg och kåthet – precis som du och jag. Vad hände dagen då han/hon dog? Hur hamnade skon där den hamnade?
Tänk vilken historia som kan gömma sig bakom denna sko! Han/hon var på väg till ett romantiskt möte i skogsbrynet och så vips hände något dramatiskt som satte käppar i hjulen (när hjulet nu uppfanns..).
En sko som denna får mig att känna att hörni, nu tar vi och lever här och nu, ty nån gång är det någon som hittar våra skor och… vi är puts väck långt borta.
Åh, allt sånt här gör mig så… melankolisk.
Nej, jag måste nog gå och lägga mig nu.
Om jag inte vaknar i morgon så har jag en massa skor stående i hallen.