Du har just klarat av arbetsdag fem av sju och du är trött som en mupp. Du slår dig ner på tuben och vill bara sitta där i lugn och ro, med lite avskärmande musik i öronen. Då kliver en grabb, ca 27, på. Naturligtvis sätter han sig bredvid dig. Naturligtvis sitter han och dricker öl. Självklart gapar han i mobiltelefonen, och naturligtvis kliver hans polare, “55-åringen”, på några stationer senare. Han sätter sig så klart mittemot dig med en ölburk i näven.
Du känner dig otrygg och bara väntar på att de ska börja prata med dig – säga nåt otrevligt eller kanske knuffas en smula. Du höjer volymen i lurarna dina för att slippa höra och du blundar för att slippa se åbäkena.
Men nej, den här gången tänker du inte vänta på att något jobbigt händer så du kliver av tunnelbanan och går hem. Medan du halkar fram längs trottoaren svär du åt Stockholms stad som istället för att sanda spenderar dina skattepengar på att sätta upp fräsiga M-skyltar (som jag, tack vare att jag är uppväxt på landet, vet betyder “Mötesplats”) – de behövs ju verkligen i storstan.
Du undrar lite om du måste göra som den där tyska damen och bosätta dig i en koja i skogen.
Uppdatering: Jag glömde skriva att (ca) 27-åringen satt och RAPADE högt och glatt också. Fy bubblan!
Etikett: idioter
Look who’s talking
Kommer ni ihåg Prag? Han som jag blev lite förälskad (!) i i höstas.
Det går inte så bra för honom.
Här är hans status på det där communityt ikväll. Notera att han varken skyltar med bild, ålder, hemort eller ens kön (längre).
Stackare.
Vad lär vi oss av detta? Såra Kimman på ett ytterst ohederligt sätt och det går åt helvete för dig ty det finns inga bättre män än just Kimman. Acceptera. Det är kört. Eller som vi säger på engelska: it is driven. SO driven.
Rädda världen från homosexualitet
Vi sitter här på jobbet, en bög och en flata, och tar del av påvens jultal.
Tänk att vi är lika farliga som klimathotet.
Vi vet inte riktigt vad vi ska säga.
En tradig gammal gubbe (82) som miljoner människor faktiskt lyssnar på uttrycker så vidriga åsikter att det svartnar en smula framför mina blå bögögon.
Det faktum att han (och den katolska kyrkan) så hårt vill cementera könsrollerna borde få även heterosarna att haja till.
Det är just det jag ogillar så starkt med religion – människor tar patent på Gud.
Det var ju i mitt fall så att Gud en dag tittade på mig och sa: Här, unge man, får du förmågan att älska. Det spelar ingen roll vem du älskar – bara du vågar och kan känna. Njut!
Exakt så sa han.
Hurra, svarade jag och lovade älska ofta och mycket.
Nu ska jag gå hem och fortsätta fakefira chanukka. Tack och lov finns det lite mer nutida, liberala religioner för oss [farliga homofila] sökare. Ikväll ska det tredje ljuset tändas. Eftersom jag är en modern man har jag så klart ett program i iPhonen som hjälper mig hålla reda på sånt här.
Vissa tigger stryk
Nästa person som gnäller över att “julen är så jobbig” och “hur ska jag hinna” och “åh denna stress” får spö.
Du måste inte göra en massa saker du inte har lust med. Lyft luren och ring dina nära och kära och säg: “Du, det blir inget firande för min del i år. Jag kommer stanna hemma och sova. Vi hörs framåt nyår”.
Det är helt okej.
Du måste inte tokstäda (för att sedan tokskräpa ner med julskräp).
Du måste inte laga en massa mat (som du kommer tröttna på och slänga).
Du måste inte köpa en massa julklappar (som byts mot något annat).
Du måste inte skicka julkort (eftersom du bara gör det för att se om du får ett tillbaka).
Så lägg ner gnälleriet.
Tack på förhand.
Smällarhelvetet har börjat
Igår kväll när vi var på väg hem från Hundvakten sken himlen upp och det smällde rejält på fältet vid vårt hem.
Fyrverkerierna är tillbaka. De är hatade. Det är två veckor till nyår och det kommer smälla ett par veckor in på det nya året. Detta betyder en månad av inte bara oväsen utan inte minst av skräp.
Tack och lov är hunden min inte rädd för eländet men jag tänker på alla hundar, katter och andra djur som är det.
Och människor! Det är otrevligt när det smäller i tid och otid.
Snart ser vi dem gråta ut i kvällstidningarna igen: “Åh, jag blev av med ett finger!”, “Stackars mig som blev av med halva ansiktet!”
Men nej! Jag kommer inte tycka synd om er. Skippa eländet och lägg pengarna på annat. Det är rätt sorgligt att se pengar gå upp i rök (!) i dessa hårda tider! Skärpning.