Från det ena till det andra

Det hör till mina arbetsuppgifter att läsa texter som:
”Liker å sitte på topp og ta styringa. Helst med en fastbundet hingst under meg.”
Och:
”Jeg er en stjerne og senga min scene, vil du ha regi?”
Ja, jag älskar mitt jobb.
(Jag har ett exempel till, men det tar vi på Freaky Friday.)

Herren var inte upptagen den dagen*

En gång hade jag en något äldre flickvän som kom från en superreligiös familj.
Hon gav mig den första regelrätta kyssen och hon var allt annat än präktig.
Hennes feta, villiga läppar tog för sig av mina små tunna pojklips.
Nu sitter jag ensam på kontoret och läser hennes ”wall” på Facebook (vi är dock inte ”vänner” – vi har inte setts sedan jag liftade med henne i maj 1993).
”Må Herren barmhärtigt välsigna ditt arbete”, skriver någon.
”Tack för att vi, genom fotografier, fick ta del av ert nya hem. Må Herren välsigna det. Förresten: hur går du till väga när du tvättar?” skriver en annan.
Jag säger inget, så har jag ingenting sagt.
Men roligt har jag.
*Lite som jag idag då, med andra ord.

Mat är lite som sex

Idag är det en sån där galen dag (”du är så himla crazy, Kimman”) som infaller cirka två gånger per år: jag äter färdigmat.
Jag är vän av matlådan men ibland blir det som det blir.
Mat är lite som sex: det är bäst att fixa’t själv så det blir ordentligt gjort.

Naturligtvis piffar jag till det hela en smula.