Nu måste det ut.
Det kanske tråkigaste med att vara ickeheterosexuell är att folk – vuxna män och kvinnor som borde veta bättre – genast tror sig veta allt om mitt (eventuella) sexliv (då de i hemlighet kollar bögporr på nätet och därmed drar sina slutsatser (hohohoo, i dubbel bemärkelse)). De vet så klart ingenting om det, men eftersom de är så förbannat sexfixerade så tror de att de gör det. Förmodligen har de dessutom så oerhört tradiga, inrutade sexualliv själva, att de utgår från att alla har det så.
Men nej.
När jag träffar “Lars-Ulrik” och han berättar om sin fruga “Britt-Inger” så börjar jag inte automatiskt tänka på deras sexliv. Jag tänker inte på hur “Lars-Ulriks” lilla lem våldsamt penetrerar “Britt-Ingers” åksjuka vagina. Jag tänker inte på hur han äter hennes mus eller hur hon smaskar på hans kotte. Jag tänker inte på hur hon spänner på den kvidande “Lars-Ulrik” med strap on-dildon. Jag tänker inte på hur hon tjuter som en plågad gris (jag har ju sett på film att damerna skriker JÄTTEHÖGT, så då måste det ju vara så). Jag tänker inte på hur allt handlar om att han ska LEVERERA över hennes horsminkade ansikte och plastiga, bångstyriga rattar (som sagt: jag har ju sett det på film).
Nej, det gör jag inte, ty jag har ingenting med det att göra. Jag vill inte veta. Allt jag nyss skrev känns ganska motbjudande så jag låter “Lars-Ulrik” och “Britt-Inger” göra vad de vill.
Varsågoda.
Nu – låt mig ha mitt (ickeexisterande) sexliv i fred.
Tack.
Etikett: HBTQ
Mer östcrap
Parlamentet i det primitiva östlandet Litauen röstade igår igenom en lag som förbjuder “gay-propaganda” – främjandet av homosexualitet.
Det innebär väl mer eller mindre att homosnack är förbjudet, så länge det inte handlar om att trakassera och sjukdomsförklara alla ickeheterosexuella.
Jag undrar lite vad skämtet Litauen gör i EU. Varför kan de inte tillsammans med sina vanföreställningar stanna bakom ridån?
Varje morgon när jag slår upp ögonen säger jag: tack gode Gud för att jag inte är född i någon öststat.
Jag hör dig, svarar Gud. Det var inte jag som uppfann de där länderna. Det var djävulen.
Don’t worry, dear.
Vad är väl en bal på slottet?
Min vän R skickar denna bild på sig själv, och hälsar att han har haft jättekul på Tel Aviv Pride.
Ja ja.
Mhmm.
Note to self: nästa år måste jag vara där. Måste. Det kan inte bli mer paradisaktigt.
Medan grabbarna festade loss på stranden låg jag i min soffa och lyssnade på Jason Donovan. Regnet piskade mot rutorna och jag var mycket bitter. Nästa år blir det andra bullar.
Hoppas ni har en bra lördag. Jag jobbar och skriver på min artikel. Känner mig dock distraherad av bitterheten.
Smickrande uppdrag
Angående den där grejen jag blev tillfrågad att skriva så kan jag avslöja att det var en av herrarna bakom en mycket populär, prisbelönt site som undrade om jag ville skriva om Tel Aviv ur gayperspektiv.
Klart jag ville! Jag håller på.
Fria världen
Det är gott att leva i ett fritt och människovänligt land och det är härligt att leva i en stad och stadsdel där alla inte är intryckta i roller de inte trivs i.
Det tänkte jag på då jag under kvällspromenaden stötte ihop med både en transsexuell granne (mycket glamorös i enormt hår, hon vinkade kungligt innan hon klev in i den väntande taxin) och en bög (inte så glammig).
En känner sig ju som alla andra.
Nu tackar vi för idag och går ut och träffar vänner. Hur många och var detta ska ske är inte spikat ännu, men välkomna.