Jag har lite ångest emellanåt. Alla mina syskon är gifta/sambos och har barn. Till och med den tio år yngre lillasystern. Och jag? Sitter här med min (älskade) hund. Jag känner mig liksom redo för parmiddagar och avkopplande parsemestrar på inte så festliga resmål. Frustrerande. Och en frustrerad man finner ingen kärlek.
Etikett: familjärt
Svar på tal
Jag har fått frågan några gånger nu och känner att jag vill klargöra; det blev inget hångel i Ungern. Alls. Det betyder dock inte att det inte fanns hångelobjekt.
“Problemet” var snarare att jag större delen av tiden kuskade runt på en barnvagn + en syster som såg ut att vara min paranta hustru. Man såg tydligt hur folk tänkte; “Å, en sådan trevlig liten familj”.
Så nej, inget hångel. Mina lips är och förblir obefläckade. Ren och oskuldsfull som jag är. Nu vet ni.
Budapest
Efter en lång dag i Budapest har vi hemmakväll med tysk TV (det språk jag förstår bäst av de tillgängliga). Budapest var en stor, kokande stad. Spännande. Tågresan var spännande den också. Det är inte helt lätt att ta sig fram när man inte kan språket och ungrarna inte bemästrar engelska särskilt bra (om alls).
En konversation kan se ut så här:
– Hej, jag undrar när nästa tåg till XX går.
– Titta på tavlan.
– Den är på ungerska och jag talar inte ungerska.
– Nehe. (Rycker på axlarna.) Nästa!
De var helt enkelt inte överdrivet trevliga.
Snart sovdags. Saknar Sebbe.
Slovakien by night
Fredag kväll i Komárom
Här sitter jag och syster med färg i håret. Jag var i full färd med att fixa henne och bestämde mig för att passa på att slänga i lite färg i min egen stentrista gubbkalufs.
Vi var ute och strosade + handlade + växlade cash och plötsligt vid ett övergångsställe stod stadens fjolla bakom oss. Tro mig – en fjolla känner igen en annan fjolla. Tog kort på honom så klart (bakifrån).
Nåja, nu ska vi strax fräscha till oss och ta ett glas. Sedan traskar vi över till Slovakien och går på klubb. Tokigt va.
