Idag efter jobbet firade jag och Sebbe att hösten har anlänt genom att gå en extra lång promenad (det regnade ju inte ens). Vi gick i skogen, avvek från elljusspåret och bara gick och gick tills vi plötsligt var tillbaka i civilisationen.
Underbar är du, fru Höst.
Nu har jag 24 gigabyte ny Eurovisionmusik att gå igenom! 🙂
Etikett: Eurovision Song Contest
Jag har det i blodet
Nördarnas sammankomst
(Morgonstund på kontoret. Bästa tiden på dygnet. Alldeles tyst, inga dårfinkar som ränner omkring.)
Igår kväll när jag och Sebbe kom hem från Eurofivestar såg jag på en DVD han så vänligt lånade mig – en DVD med samtliga Israeliska ESC-bidrag (+ favoriter) genom tiderna. Fatta va’ gött!
Kom att tänka på en sak. Det är härligt när man träffar människor som är som en själv. Då kan en konversation se ut som följer (autentiskt exempel);
– Nämen! Det där är ju han som var med 1985!
(Pekar mot TV-rutan som visar ESC 1977.)
– Javisst! Det är Pino Gasparini!
– Och se där! Det är Gary Lux.
– Å, han är så söt.
– Har du sett honom nu? Han har blivit riktigt fet.
– Så synd. Men här var han söt. För att inte tala om året då han sjöng den där sången om barn.
– 1985.
– Just det; “Kinder dieser Welt”.
Alla är vi nördar på ett eller annat vis.
Vad gör man en fredagskväll utan internet?
Hälsningar hemifrån Eurofivestar. Här är jag och Sebbe på middag och Eurovisionfrossa (först 1980, nu 1977). Underbar mat serverades. Het! Kryddig!
Nej, jag har fortfarande inget bredband hemma. “Det kan ta upp till tre arbetsdagar innan teknikerna kommer”, fick jag höra. Naturligtvis höll jag på att bryta ihop. Så här är jag nu – med ett vinglas i näven.
P.E.D.
Tråkig dag.
Eurofivestar förklarar det så bra.
Post Eurovision Depression.
Vad ska dagen nu fyllas med?
Grått och tyst är det också.
Och en propp gick idag. Och det var första gången sedan jag fick ett sånt där nytt, modernt proppskåp. Visste inte vad jag skulle ta mig till men jag vevade runt lite på knapparna och vips fungerade allt igen.