Familjeliv som i Desperate Housewives

Blake

Idag kom en väninna över på en kopp te.
Hon berättade om sin ”stressiga helg”. Det hade varit marknad på barnens skola och hon och maken hade bakat och fixat och lagat senap och så vidare.
”I helgen satt jag i åtta timmar och skrev innehållsdeklarationer på små, små papperslappar som jag sedan omsorgsfullt klistrade på alla burkar och förpackningar.”
”Detta påminner mig om Desperate Housewives”, sa jag och hon undrade på vilket sätt.
”Ja, alltså. En massa föräldrar stressar halvt ihjäl sig och de kanske knaprar lite piller för att orka lite mer och sedan susar de in på marknaden, uppklädda till tänderna och med enorma smil på läpparna och alla låtsas vara så fruktansvärt lyckliga och perfekta föräldrar i perfekta familjer men i själva verket är alla helt… slut. Och så jämför sig föräldrarna med varandra och alla andra är bättre och alla får ångest och känner sig dåliga och otillräckliga och så vidare.”

”Ja men så är det ju”, svarade min väninna med en suck.

Ibland sörjer jag det faktum att jag – med allra största sannolikhet – aldrig kommer att få vara en ”normal familjefar”, men allra oftast är jag glad över att jag är den jag är och att jag har gjort de val som jag har gjort (och då talar jag så klart inte om sexuell/emotionell läggning, som ju inte är någonting man kan välja till eller välja bort).

Jag och Mitt Innehållsrika Liv® är tillräckligt stressigt och pressigt.
*suck*
Några hundar och en karl vore lagom för mig.

DH-maraton, slynig grannhund + Project Runway

Så ja, nu har jag sett hela säsong 6 av Desperate Housewives och när jag kom fram till favoritscenen i sista avsnittet (bild nedan) så jublade jag som vanligt.

För övrigt så kan jag meddela att jag såg Sebbes tilltänkta tös bli påsatt av en annan hund. Fatta. Så fort man säger ”låt oss vänta lite” så ligger hyndorna med andra. Den där damen som frågade om Sebbe (”han har så lång och vacker nos”) ville betäcka hennes hund kan glömma det.
Avslutningsvis: den som inte sett Project Runway-finalen bör inte läsa vidare.
Fortsätt läsa ”DH-maraton, slynig grannhund + Project Runway”

Seriefrossa

Äntligen hemma. Äntligen dags att kliva in i de desperata hemmafruarnas liv. Åh, som jag älskar denna serie! Köpte nysläppta säsong sex i dag och har de tidigare fem i hyllan. ”599 kronor var lite väl dyrt va!”, säger ni, men jag säger som så att priset per minut ser ni på min screenshot nedan.
Förutom DH finns även Sex and the City och Dynastin i min all time top 3. Fina grejer. Superfina! Det underbara är att man skrattar och gråter under samma avsnitt – det kallas kvalitet!

Flyttgubben i mig

Om ni undrar hur jag har spenderat eftermiddagen/kvällen så kan jag avslöja (underbart ord: av-slöja) att jag hjälpt en väninna att flytta. Jag var sen, sen pga jobb men hann ändå bära en del. Naturligtvis invigde vi kvarterskrogen så nu är vi mätta på tuben på väg hem.
Dusch väntar och därefter kastar jag mig i soffan och ser de fyra sista episoderna av Desperate Housewives (säsong 5) och laddar inför arbetsdag 8/14. Ja, jag är halvvägs nu. Älskar mitt jobb.

Man måste göra intryck på sina nya grannar!

Sebbe med damsällskap.

Färggranna grabbar


Här är vi två håriga, färggranna grabbar.
Just nu återupplever vi turnén från i somras, tack vare Madonnas nysläppta Sticky & Sweet-CD. DVD:n skippar vi nog i afton eftersom vi ju är inne i ett väldigt långt Desperate Housewives-maraton. Vi har hunnit halvvägs in i den fjärde säsongen.
Dagen är bra men morgondagen blir ännu bättre.