En sån karl

Jag har inte känt mig så manlig sedan jag låg med en kvinna för sista gången (1993). Efter en supersnabb cykeltur genom city i eftermiddags parkerade jag cykeln på gården, hoppade av och lyfte upp t-shirten (är det inte tennisspelare som brukar göra så?) och torkade min svettiga panna med den.
Jag blottade till både mäns och kvinnors enorma förtjusning min Tel Aviv-brunbrända mage och svettpärlorna på min till perfektion behårade mage glittrade som de vackraste juveler i solskenet.
Fattades bara en vattenflaska att hälla ur rakt i mitt skäggiga ansikte. Det hade nog i och för sig blivit lite för mycket och därmed mest sett utstuderat ut.
Utstuderat är inte sexigt, ni vet.

Vad är det för fel på taxichaufförer?

Dagens outfit: ljusblå jeans + hjälm och inte så mycket mer (i sedvanlig bloggpose).

Cyklandet är på tapeten och jag, som tar bågen till och från jobbet varje dag, undrar ödmjukt men bestämt vad det är för fel på taxichaufförer.
Allvarligt talat – hur exemplariskt jag än cyklar (som den mönstermedborgare jag är) så är varje dag i stockholmstrafiken en nära-döden-upplevelse. Värst är taxichaufförerna som inte verkar fatta att de inte kan svänga in till kanten – och därmed korsa en cykelbana – så där hur som helst. Men det gör de. Framförallt framför slottet, där läget redan känns lite olustigt med tanke på alla yra fotgängare + långa rader parkerade turistbussar (som vilken sekund som helst kan få för sig att rulla iväg).
Ett annat stort minus med cyklandet är alla dessa cykelsymboler som pryder banorna – de fungerar lite som hinder och det blir ett himla hoppande upp och ner i sadeln. Varför måste de vara så väldans ”upphöjda” – varför kan inte cykelbanorna istället i sin helhet vara målade i någon ärtig färg (som de är i Köpenhamn (?) har jag för mig). En illgrön bana skulle dessutom hålla fotgängarna borta.
Och förresten, det där evigt pågående bröllopet… Att cykelbanan på grund av det är avkapad framför slottet tvingar oss att cykla på kullersten – detta kastrerar oss män. Allvarligt talat – att cykla på kullersten är inte okej.
Avslutningsvis har jag ett tips till de blåsta as som väljer bort hjälmen på grund av frisyren: gör som jag – kör med rakat under cykelsäsongen. Praktiskt, snyggt, svalt och tryggt.
Comments closed.

Aggro-dammvippa-omelett

Grann cyklist.

Gårdagen var (som sagt) en väldigt jobbig dag, men nu är den över och jag började denna tisdag med en extremt snabb cykeltur (för att bli av med inte bara gubbfläsk utan även med spänningar och aggressioner). Möte med favoritflatan på det och allt känns bättre…
Igår när vi var ute på vårt uppdrag med grabbarna (bild nedan) så gjorde Sebbe succé. Han fann en dammvippa (ett av svenskans härligaste ord, är det inte?) som såg otroligt fluffig och rolig ut och ja… han ville väl helt enkelt para sig med den…
Aja, nu ska jag snabbsteka en omelett. Det blir en lång dag det här; väldigt mycket på jobbet, i privatlivet och i världspolitiken. Tja.
Förresten. Jag träffade en ny människa igår. Hon frågade mig hur länge jag har varit vegetarian och jag svarade: ”hmm, sedan jag var 19”. Hon: ”Och nu är du..?” Jag: ”Nu är jag 22”. Hon gick på det.
Ett gäng granna grabbar.